Sluta gräva gropar för din egen reform, Juha Sipilä

29.05.2018 kl. 12:01
Regeringen börjar mjukna upp: både Petteri Orpo och Juha Sipilä verkar var öppna för en diskussion om när landskapsvalet ska hållas. Juha Sipilä håller trots det fast vid att landskapen ska köra igång från början av år 2020. 

− Det här är direkt förnuftsvidrigt. Om vi lärt oss nånting av den här processen borde det vara att det inte är klokt att slå fast ett slutdatum innan hindren är undanröjda och man kommit över vattengraven. Juha Sipilä gräver nya gropar för sig själv, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz, vice ordförande för SFP. 

 

− Mycket av problematiken kring hela diskussionen om tidtabellen handlar om att Centern inser att stödet för reformen är lågt. Därför vill partiet forcera tidtabellen. Men samtidigt blundar Centern för den bakomliggande orsaken till det låga stödet. Om man ger processen tid och tar kritiken på allvar kunde man rätta till de mest uppenbara problemen. Då har också reformen en reell chans att överleva ett regeringsskifte, säger Adlercreutz.

 

Både Samlingspartiets ordförande, finansminister Petteri Orpo och Centerns ordförande, statsminister Juha Sipilä har klart sagt att riksdagen ska få den tid som krävs för att behandla lagförslaget. 

 

− Det här är bara tomma ord så länge utskotten fortfarande jobbar vidare enligt en forcerad tidtabell. Inse sakens allvar. Ge er egen reform en chans att överleva. Återgå till ett normalt förfarande i riksdagen så att de viktiga frågorna kan behandlas grundligt och inte blir ett hastverk. Flytta fram landskapsvalet till nästa vår och skjut upp landskapens startdatum till januari 2021, avslutar Adlercreutz. 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00