Kvarkenregionen föregångare i Norden

27.05.2018 kl. 06:29
På den globala spelplanen har nyheterna under de senaste veckorna kretsat mycket kring Nordkorea och dess diktator Kim Jong Uns toppmöten.

Mötet med Sydkoreas president Moon Jae-in i den demilitariserade buffertzonen länderna emellan kan nästan beskrivas som ett kramkalas. Kim Jong Uns tänkta möte med Donald Trump i Singapore blev dock - åtminstone tillsvidare - inhiberat. Alla små steg som tas mot en kärnvapenfri Koreahalvö är naturligtvis mycket välkomna.

 

På riksplanet kretsar mycket av diskussionen helt naturligt kring vård- och landskapsreformen. Med en regering som endast har några ledamöters övervikt i riksdagen - och som enligt alla gallupar inte åtnjuter stöd av en majoritet av befolkningen - så är det klart att även rätt vilda spekulationer förekommer. Det har nästan varit lite komiskt att följa med hur samma krafter som vill få Svenska folkpartiet att verka litet och betydelselöst på riksplanet nu verkar vara livrädda för att just Sfp på något sätt skulle förhandla fram lösningar som bl.a. skulle stärka sjukhus i Österbotten.

 

I ekonomiutskottet har vi fått i mål en riktig långkörare i och med att vi avgett betänkande om det nya förslaget till stöd för förnybar energi. Formellt är systemet teknologineutralt men mycket tyder på att det i praktiken kommer att röra sig om vindkraftsprojekt. Exakt vad stödsystemet kommer att kosta är svårt att beräkna men man har uppskattat att det under en period på 12 år är fråga om 120-360 miljoner euro - vilket i och för sig är betydligt mindre än det föregående stödpaketet med inmatningstariffer. Att lagstifta fram nya stöd samtidigt som den parlamentariska företagsstödsarbetsgruppen inte kom till skott känns kanske inte till alla delar helt bekvämt. Positivt är dock att ca 90 miljoner euro kommer att kanaliseras åt de energiproducenter som vill avveckla användningen av kol i förtid. Jag förutspår att en del av dessa euron kommer att landa i Österbotten.

 

Kvarkenrådets medlemmar samlades även till årsmöte i Umeå i måndags. Mötet resulterade i ett historiskt beslut om att inleda arbetet med att ombilda gränskommittén Kvarkenrådet från registrerad förening till en ny organisationsform, EGTS (Europeisk gruppering för territoriellt samarbete, EGTC på engelska). Kvarkenrådet blir således det första helnordiska EGTS:et. Vårt samarbete med de Österbottniska landskapen, Västerbotten och Örnsköldsvik har uppnått den nivå att vi är redo för nästa steg. Vi har vuxit ur vår nuvarande föreningskostym. EGTS är ett färdigt koncept framtaget för att underlätta långsiktig gränsregional samverkan och som ger ett tydligt och starkt mandat. Österbotten skall vara föregångare inom all nordisk samverkan och även bli det landskap som är bäst på att locka helt nya typer av såväl utomstående som utländska investeringar!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00