Det är den handeln som har gjort Europa, och i synnerhet de små exportberoende länderna i Norden, ekonomiskt framgångsrikt. För både Finland och Sverige är tillgången till de internationella marknaderna viktigt eftersom vår egna befolkning är för liten för att kunna skapa efterfrågan och konkurrenskraft för de produkter som våra större företag producerar. De är helt beroende av tillgång till en större marknad för att kunna vara konkurrenskraftiga.
I det här hänseendet är EU:s inre marknad mycket betydelsefull. Det är också internationella handelsavtal som gör det möjligt att minska på tullar och handelshinder med länder som är utanför EU:s inre marknad.
För Finland och de andra EU-länderna är det EU-kommissionen som förhandlar kring internationella handelsavtal. Detta görs under ledning av Sveriges oerhört kompetenta EU-kommissionär Cecilia Malmström, som också besökte oss i Finlands riksdag för ett par veckor sedan. Medlemsländerna ger dock kontinuerligt fullmakter och direktiv till kommissionen under avtalsförhandlingars gång. Förhandlingar som kan pågå i många år. En lång process som snart är i mål är EU:s handelsavtal med Kanada. Avtalet är klart och för tillfället pågår ratificeringen som måste godkännas av alla EU-länder.
Riksdagen godkände den i onsdags med rösterna 141-42. Kanada-avtalet är ett bra avtal som kommer vara betydelsefullt för både Finland och Kanada. Avtalet gör det lättare att exportera exempelvis snöröjningsutrustning från Finland till Kanada och för Finland att importera exempelvis hummer från Kanada.
Avtalet inkluderar en tvistlösningsmekanism ifall tvister skulle uppstå. De här mekanismerna har diskuterats flitigt under senaste år, framförallt i samband med de då pågående frihandelsdiskussionerna med USA.
Tvistlösningsmekanismen betyder att en vanlig domstolsprocess ersätts av en internationell skiljedomstol. Kritik har kommit mot att dessa skiljedomstolar står ovan de vanliga domstolarna och inte är transparenta. Somliga har undrat varför inte de vanliga domstolarna kan sköta också eventuella tvistemål mellan stater och internationella företag. Det är en berättigad fråga.
Personligen tycker jag att dessa mekanismer principiellt är problematiska. Därför har jag stött EU-kommissionen och Malmströms arbete att skapa en global handelsdomstol för att ersätta dessa tvistelösningsmekanismer. Men utan en sådan domstol är det inte möjligt att frångå nuvarande system. Detta har att göra med att våra handelspartners inte litar på alla EU-länders domstolssystem. Man skulle nog lita på att man får en rättvis behandling i Finland och Sverige, men inte i samtliga EU-länder.
Samtidigt ska oron över skiljedomstolar inte överdrivas. Den första etablerades år 1959 mellan Tyskland och Pakistan. Det finns idag 3000 stycken skiljemannaavtal globalt och 1400 stycken som inkluderar EU-länder. Det är alltså inte alls något nytt. Finland har ett 60-tal sådana avtal som varit i kraft i tiotals år och Finland har aldrig någonsin blivit stämt via dem. Däremot har finländska företag vid två tillfällen stämt andra länder, Estland 2004 och Egypten 2011.
Samtidigt som vi arbetar med att förbättra tvistlösningssystemen är det ändå viktigt att vi fortsätter förhandla om nya handelsavtal globalt. Dessa avtal gör att små platser som Finland och Åland får tillgång till en större marknadsplats. Det är en tillgång för oss.
