Vi kräver bättre än så!

20.05.2018 kl. 07:45
På torsdagen gav riksdagens finansutskott sitt utlåtande om vård- och landskapsreformen.

Vi har hört nästan hundra sakkunniga som gett sin syn på ärendet. Bland dem ministeriers ledande tjänstemän och experter, experter på ekonomi och landets främsta experter på hälso- och sjukvård. Majoriteten av dem har haft starka dubier till hur reformen genomförs. Det syns också i finansutskottets utlåtande som är mycket kritiskt. I sitt utlåtande lyfter utskottet visserligen fram möjligheter till inbesparingar men också att det finns stora ekonomiska risker om lagförslaget genomförs.

De största bristerna är att det saknas en helhetsbedömning av reformens konsekvenser. Finansutskottet lyfter också fram riskerna med att de nya landskapens pengar inte räcker till när behovet och efterfrågan på vård ökar. Vidare så kritiserar utskottet att finansieringsmodellen inte sporrar landskapen att spara eller att hushålla med sina pengar. Eftersom staten står för notan är modellen tvärtom nu sådan att det snarast lönar sig för landskapen att använda allt som budgeterats åt det och mera därtill. 

Med ett sådant utlåtande skulle man ju kunna tänka sig att regeringspartierna saktar ner på takten och gör nya beräkningar och lagförslag. Det rör sig om oerhört stora pengar. Den del av vården som kommer att konkurrensutsättas, det vill säga kommer att omfattas av valfriheten, uppgår till 18,4 miljarder per år. Som jämförelse kan jag nämna att Finlands statsbudget är cirka 55 miljarder euro. Och när man öppnar marknaden för konkurrens och privata företag så måste det lyckas på första försöket. Som bekant så kan man sälja sin egendom endast en gång.

Regeringens trovärdighet ökade inte av att finansministeriet levererade en tilläggsutredning med helt nya siffror kvällen innan finansutskottet skulle fatta sitt beslut. I utredningen har man valt att inte alls räkna med inbesparingarna från själva valfriheten. Istället uppskattar man bara att det kan finnas en inbesparingspotential på upp till 4,6 miljarder euro per år genom att ta i bruk ny teknik och kunskap och via bättre samordning av tjänsterna.  Lite cyniskt kan man säga att inget hindrar ju att våra sjukvårdsdistrikt gör inbesparingarna utan denna megareform.

I finansutskottet förenade sig alla oppositionspartier i en gemensam avvikande åsikt. Vi kräver att en konsekvensbedömning över reformen görs, att regeringen levererar precisa beräkningar över reformens kostnader och att regeringen bedömer hur mycket tilläggsfinansiering landskapen kommer att behöva som följd av höjda kostnader och vad det innebär för budgetramarna. Det som alla oppositionspartier är överens om är att de ekonomiska riskerna med vård- och landskapsreformen är oskäligt stora och att lagförslagen som sådana inte borde godkännas. Regeringen får inte driva igenom den största reformen i Finlands historia med bindel för ögonen och med hopp om att det inte finns hinder i vägen. Vi kräver bättre än så!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00