Lämna rådgivningstjänsterna utanför valfriheten!

16.05.2018 kl. 15:51
Den finländska barn- och mödrarådgivningen når i dag 99 procent av familjerna. Systemet hör till de mest utvecklade och jämlikaste rådgivningstjänsterna i världen.

Hälsogranskningarna, den bekanta hälsovårdaren och den trygghet de medför hör till det bästa vi kan erbjuda våra barnfamiljer. Systemet gör det möjligt att i ett tidigt skede märka problem och att ge familjerna det stöd de behöver. Den mekanismen hotas nu av vårdreformen.

 

− Den förslagna modellen, där rådgivningstjänsterna omfattas av valfriheten, skulle skrota den välfungerande modell vi har i dag. Eftersom över 15 år gamla barn får välja sin egen producent skulle familjemedlemmar i fortsättningen inte nödvändigtvis vara kunder hos samma vårdcentral, vilket skulle göra det svårt att följa upp barn som far illa i familjer med stora problem, säger riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi.

 

Rehn-Kivi oroar sig över att privata aktörer undviker tals svåra och nödvändiga samtalsämnen, i rädsla för att föräldrarna avbryter tjänsteförhållandet.

 

− Barnets rätt till förebyggande familjearbete och tillräckliga stödåtgärder måste garanteras. Likaså måste vi även i fortsättningen se till att rådgivningstjänsterna finns så nära familjerna som möjligt, i alla kommuner och inte bara på landskapsnivå och att också de språkliga rättigheterna är tryggade. Det är ofattbart att regeringen vill äventyra rådgivningssystemet.

 

– All lagstiftning som har med barnskydd att göra måste förberedas noggrant. Nödvändigt skulle också vara att göra en ordentlig barnkonsekvensbedömning. Det har regeringen inte gjort, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00