− I och med reformen kommer organiseringen av social- och hälsovården att flyttas över till landskapen. Den planerade tidtabellen för reformen är alldeles för stram och flera detaljer förblir oklara. Det är ofattbart att en så här stor strukturell förändring ska genomföras utan någon som helst konsekvensbedömning. Reformen borde genomföras stegvis under flera år så att det finns möjlighet att reparera och analysera missförhållanden, säger Rehn-Kivi.

De största målsättningarna för reformen är att förbättra tillgången på vårdservice, förbättrad integration till exempel mellan bashälsovård och socialvård och också mellan bashälsovård och specialsjukvård. Regeringen har dessutom haft som målsättning att tygla de ökande kostnaderna inom social- och hälsovården. Dessa kostnadsinbesparingar riskerar nu att utebli.

− Landskapsreformen orsakar stora kostnader bland annat på grund av att man bygger upp en helt ny förvaltningsnivå, med egna beslutsorgan och personal. De tudelade strukturerna omöjliggör bland annat vettig integration och användning av gemensamma stödfunktioner, såsom ICT-system, menar Rehn-Kivi.

Rehn-Kivi gläder sig över att arbetsliv- och jämställdhetsutskottet aktivt har tagit ställning till bland annat de språkliga rättigheterna, problemen med löneharmoniseringen och jämställdhetsfrågor. Det finns ändå verkliga skäl att vara orolig över helheten. Bland annat kommer över 200 000 personer att över en natt byta arbetsgivare i och med vårdreformen. Eftersom vårdbranschen är starkt kvinnodominerad är det ofattbart att ingen ordentlig jämställdhetskonsekvensbedömning har gjorts. Det är fråga om Finlands största reform genom tiderna och därför bör den genomföras och avvägas noggrant.