Regeringens målsättningar i vård- och landskapsreformen kommer inte att uppnås 

09.05.2018 kl. 10:01
Riksdagens arbetsliv- och jämställdhetsutskott gav idag sitt utlåtande om vård- och landskapsreformen. SFP:s representant i utskottet, riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi, har lämnat in en avvikande mening.

− I och med reformen kommer organiseringen av social- och hälsovården att flyttas över till landskapen. Den planerade tidtabellen för reformen är alldeles för stram och flera detaljer förblir oklara. Det är ofattbart att en så här stor strukturell förändring ska genomföras utan någon som helst konsekvensbedömning. Reformen borde genomföras stegvis under flera år så att det finns möjlighet att reparera och analysera missförhållanden, säger Rehn-Kivi.


De största målsättningarna för reformen är att förbättra tillgången på vårdservice, förbättrad integration till exempel mellan bashälsovård och socialvård och också mellan bashälsovård och specialsjukvård. Regeringen har dessutom haft som målsättning att tygla de ökande kostnaderna inom social- och hälsovården. Dessa kostnadsinbesparingar riskerar nu att utebli.


− Landskapsreformen orsakar stora kostnader bland annat på grund av att man bygger upp en helt ny förvaltningsnivå, med egna beslutsorgan och personal. De tudelade strukturerna omöjliggör bland annat vettig integration och användning av gemensamma stödfunktioner, såsom ICT-system, menar Rehn-Kivi.

 

Rehn-Kivi gläder sig över att arbetsliv- och jämställdhetsutskottet aktivt har tagit ställning till bland annat de språkliga rättigheterna, problemen med löneharmoniseringen och jämställdhetsfrågor. Det finns ändå verkliga skäl att vara orolig över helheten. Bland annat kommer över 200 000 personer att över en natt byta arbetsgivare i och med vårdreformen. Eftersom vårdbranschen är starkt kvinnodominerad är det ofattbart att ingen ordentlig jämställdhetskonsekvensbedömning har gjorts. Det är fråga om Finlands största reform genom tiderna och därför bör den genomföras och avvägas noggrant.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Gruppanförande 7.4

Regeringens förslag till tilläggsbudget
07.04.2010 kl. 17:00

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00