Måtte landskapsreformen falla!

13.05.2018 kl. 09:56
Aldrig tidigare har ett förslag till reform rönt så mycket kritik som landskaps- och vårdreformen nu gör.

Det hjälper föga att landets expertis framför massiv kritik. Den politiska kompromiss, som utgör kittet i regerings vara eller icke vara, håller.

 

För Nylands del är lanskapsreformen en mycket dålig reform. I värsta fall en i praktiken ogenomförbar reform. Det demokratiska underskottet i kombination med budgetunderskottet på hela 300-400 miljoner euro skapar mardrömslika ramar för det landskapsfullmäktige vi ska välja i oktober. Majoriteten av alla kommuner i Nyland kommer inte att sitta vid de bord där besluten fattas om hur servicen ska ordnas och hur budgetunderskottet ska täckas.

 

Många instanser och politiker har kommit med ändringsförslag, det har vädjats, debatterats, ifrågasatts och krävts förändringar - till ingen nytta. Regeringen, och framför allt centern, inser att ingen regeringssammansättning efter denna skulle införa landskap. Därav denna brådska, därav denna nonchalans för det sakkunniga föreslår och kritiserar. Inget biter då det är tidtabellen och inte innehållet och det uppenbara behovet av förändringar som styr.

 

Eftersom regeringen driver och sannolikt i riksdagen kommer att få igenom landskapsreformen infinner sig centrala frågor. Varför inte genomföra reformen i etapper för att undvika samma misstag i hela landet? Varför inte tillåta olika lösningar, det säger sig självt att Nyland med 1,6 miljoner invånare inte är betjänt av samma modell som det minsta landskapet med cirka 73 000 invånare. Varför inte låta kommunerna sköta de delar av socialvården där lokalkännedom är viktigt? Ingen tror ju längre på att vi i denna modell ska kunna integrera olika vårdformer till fungerande servicekedjor. Varför inte ge riksdagen arbetsro och ha landskapsvalet senare, i samband med riksdagsvalet i april 2019?

 

Det blir ingen lätt uppgift för det nya landskapsfullmäktige att under 2019 bygga upp servicestrukturen i Nyland. Men inte kommer det att bli lätt för följande regering heller. Det är nämligen följande regering som ska se till att budgetunderskotten i landskapen täcks i mån av möjlighet. Enbart för Nylands del handlar det alltså om flera hundra miljoner.

 

Kommunekonomin mår bättre än på länge och då den offentliga ekonomin utgör en helhet är det inte särskilt långsökt att tänka sig att statsandelar tas från kommunerna och överförs till landskapen.

 

Risken på längre sikt är givetvis att allt fler uppgifter flyttas från kommunerna till landskapen. Med uppgifter flyttas också statsandelarna. Detta urholkar framför allt mindre kommuners existensberättigande.

 

Vi borde nu fokusera på att reparera det som inte fungerar. Det stora problemet vi ursprungligen skulle åtgärda var dålig tillgång till läkare och service inom primärhälsovården. Primärhälsovården har under decennier nedprioriterats till förmån för specialsjukvården. Tänk om vi skulle satsa på  primärhälsovården och skapa större, starkare kommuner för att lyckas med detta?  

 

Att skapa landskap slukar nämligen resurser som vi istället borde kanalisera till att utveckla servicen. Nuvarande regering tar inte ansvar för allt som vi vet att inte kommer att fungera, ministrarna konstaterar i riksdagsdebatten att ”mycket hänger på hur man förverkligar reformen”.

 

Det tål att upprepas. Vi behöver en vårdreform, men landskapen blir dyra och odemokratiska. Trots allt det arbete som lagts ner på både landskaps- och vårdreformen tror jag att det för helhetens skull skulle vara bra om landskapsreformen faller.  

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00