Måtte landskapsreformen falla!

13.05.2018 kl. 09:56
Aldrig tidigare har ett förslag till reform rönt så mycket kritik som landskaps- och vårdreformen nu gör.

Det hjälper föga att landets expertis framför massiv kritik. Den politiska kompromiss, som utgör kittet i regerings vara eller icke vara, håller.

 

För Nylands del är lanskapsreformen en mycket dålig reform. I värsta fall en i praktiken ogenomförbar reform. Det demokratiska underskottet i kombination med budgetunderskottet på hela 300-400 miljoner euro skapar mardrömslika ramar för det landskapsfullmäktige vi ska välja i oktober. Majoriteten av alla kommuner i Nyland kommer inte att sitta vid de bord där besluten fattas om hur servicen ska ordnas och hur budgetunderskottet ska täckas.

 

Många instanser och politiker har kommit med ändringsförslag, det har vädjats, debatterats, ifrågasatts och krävts förändringar - till ingen nytta. Regeringen, och framför allt centern, inser att ingen regeringssammansättning efter denna skulle införa landskap. Därav denna brådska, därav denna nonchalans för det sakkunniga föreslår och kritiserar. Inget biter då det är tidtabellen och inte innehållet och det uppenbara behovet av förändringar som styr.

 

Eftersom regeringen driver och sannolikt i riksdagen kommer att få igenom landskapsreformen infinner sig centrala frågor. Varför inte genomföra reformen i etapper för att undvika samma misstag i hela landet? Varför inte tillåta olika lösningar, det säger sig självt att Nyland med 1,6 miljoner invånare inte är betjänt av samma modell som det minsta landskapet med cirka 73 000 invånare. Varför inte låta kommunerna sköta de delar av socialvården där lokalkännedom är viktigt? Ingen tror ju längre på att vi i denna modell ska kunna integrera olika vårdformer till fungerande servicekedjor. Varför inte ge riksdagen arbetsro och ha landskapsvalet senare, i samband med riksdagsvalet i april 2019?

 

Det blir ingen lätt uppgift för det nya landskapsfullmäktige att under 2019 bygga upp servicestrukturen i Nyland. Men inte kommer det att bli lätt för följande regering heller. Det är nämligen följande regering som ska se till att budgetunderskotten i landskapen täcks i mån av möjlighet. Enbart för Nylands del handlar det alltså om flera hundra miljoner.

 

Kommunekonomin mår bättre än på länge och då den offentliga ekonomin utgör en helhet är det inte särskilt långsökt att tänka sig att statsandelar tas från kommunerna och överförs till landskapen.

 

Risken på längre sikt är givetvis att allt fler uppgifter flyttas från kommunerna till landskapen. Med uppgifter flyttas också statsandelarna. Detta urholkar framför allt mindre kommuners existensberättigande.

 

Vi borde nu fokusera på att reparera det som inte fungerar. Det stora problemet vi ursprungligen skulle åtgärda var dålig tillgång till läkare och service inom primärhälsovården. Primärhälsovården har under decennier nedprioriterats till förmån för specialsjukvården. Tänk om vi skulle satsa på  primärhälsovården och skapa större, starkare kommuner för att lyckas med detta?  

 

Att skapa landskap slukar nämligen resurser som vi istället borde kanalisera till att utveckla servicen. Nuvarande regering tar inte ansvar för allt som vi vet att inte kommer att fungera, ministrarna konstaterar i riksdagsdebatten att ”mycket hänger på hur man förverkligar reformen”.

 

Det tål att upprepas. Vi behöver en vårdreform, men landskapen blir dyra och odemokratiska. Trots allt det arbete som lagts ner på både landskaps- och vårdreformen tror jag att det för helhetens skull skulle vara bra om landskapsreformen faller.  

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55