Tänker regeringen skärpa strafflagen gällande våldtäkter?

09.05.2018 kl. 08:51
Riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP) har ställt en skriftlig fråga till regeringen angående sexuellt våld som riktas mot barn.

Bakgrunden till spörsmålet är ett rättsfall i Birkaland som har väckt stor uppmärksamhet. En vuxen man dömdes för att ha haft sexuell kontakt med ett 10-årigt barn. Rätten dömde gärningsmannen för grovt utnyttjande, men inte för grov våldtäkt.

 

− Har regeringen för avsikt att ändra lagstiftningen som rör sexuellt våld mot barn? Man kan inte förutsätta att ett barn motsätter sig gärningen för att det ska kunna betecknas som grov våldtäkt, säger Nylander.

 

I fallet i Birkaland dömdes gärningsmannen för grovt utnyttjande i såväl tingsrätten som hovrätten. Högsta domstolen beviljade inte tillstånd att överklaga.

 

− Av domen kan man dra slutsatsen att domstolarna självmant inte kan göra en annan bedömning utan en ändring av lagen. Därför måste det till en lagändring. Jag anser att ett barn inte kan ge sitt medgivande till sexuellt umgänge. Därför borde brottet ses som våldtäkt, säger Mikaela Nylander.

 

Experter på straffrätt har konstaterat att en 10-åring inte kan anses kunna uttrycka sin vilja i ett dylikt fall, men i rättspraxisen har försvarslösheten tolkats för snävt.

 

− Många av oss har överraskats av de här bristerna i lagstiftningen. Det här bör åtgärdas så snart som möjligt. Därför frågar jag regeringen med vilken tidtabell en lagändring kommer att ske ifall en sådan är på gång, säger Nylander.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00