Beredningen av reformen har pågått i snart tre år, den har framkallat en ordentlig regeringskris och kostat en partiledare i Samlingspartiet. Ändå är reformen långt ifrån klar.
Grundlagsutskottet konstaterade i juni ifjol att vissa delar av vård- och landskapsreformen inte är förenliga med grundlagen. Det gällde framförallt valfrihetsdelen i reformen, som i praktiken skulle betyda starten för en delprivatisering av vården. Den delen av reformen är helt central för Samlingspartiet. Då den stötte på patrull konstaterade partiet att det inte blir någon landskapsreform utan vårdreform och ingen vårdreform utan valfrihet. Hela reformens riksdagsbehandling stoppades därför i väntan på ny beredning av valfriheten.
Regeringen gav det förslaget till riksdagen den 8 mars och sedan dess har riksdagen arbetat för fullt med reformen. Senast i fredags satt grundlagsutskottet i ett fem timmar långt hörande av experter och sakkunniga. Hörandena pågår varje dag i utskottet. Samma sak gäller social- och hälsovårdsutskottet (som ansvarar för vårdreformen), förvaltningsutskottet (som ansvarar för landskapsreformen) och finansutskottet (som ansvarar för finansieringen).
Trots en lång beredning är det ännu mycket som är oklart på grund av att reformen är så otroligt enorm. Det har inte funnits tid att titta på alla detaljer ordentligt. Reformen kommer därför, om den genomförs, föra med sig både stora och små bieffekter. Detta då lagberedningen inte hunnit med den politiska tidtabellen. Flera saker som påverkar Åland är ännu öppna. Social- och hälsovårdsministeriet har sagt att man ska besöka Åland i maj för att inleda diskussioner om hur de sakerna ska lösas. Jag är säker på att lösningar kommer hittas, men det skulle vara viktigt att det gjordes med bättre framförhållning.
Öppna frågor och dålig framförhållning gäller inte bara Åland utan det mesta. Den 28 oktober, ska det ordnas landskapsval till de kommande landskapen. Partierna har börjat nominera kandidater men ingen vet ännu hur många kandidater som exakt ska ställas upp, vad landskapsfullmäktiges roll ska bli och hur valet ska förrättas. Detta då ingen vallagstiftning finns ännu. Förslaget har inte ens getts till riksdagen och då är det tänkt att valet ska hållas om sex månader!
I de stora städerna, där Samlingspartiet är starka, växer kritiken mot reformen. Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori från regeringspartiet Samlingspartiet (!) konstaterade vid senaste stadsfullmäktigemöte att reformen kommer förhindra tillväxten för de stora städerna i Finland. ”En regering som gör detta är antingen dum, oansvarig eller båda”, sade Vapaavuori. Talet möttes av applåder över partigränserna.
I stadsfullmäktige sitter fler riksdagsledamöter som är emot reformen i stadsfullmäktige, men som stött den i riksdagen, åtminstone hittills. Trycket på dem, och många andra i regeringspartierna, är stort från flera håll. Av den anledningen sägs regeringen nu förhandla med KD, med fem riksdagsledamöter, då man är osäker om den egna riksdagsmajoriteten håller.
Det är därför inte omöjligt att hela reformen ännu faller. Många bedömare har sagt att hela regeringen faller om reformen faller. Jag är inte längre så säker på det. Det finns inga andra regeringsalternativ i riksdagen för att färdigställa reformen och ingen vill ha nyval.
Om regeringens överlevnad inte längre hänger på reformen minskar riskerna för regeringspartiernas riksdagsledamöter att fälla den.
