Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2019 - 2022.

17.04.2018 kl. 14:52
Anna-Maja Henriksson, gruppanförande 17.4.2018

Ärade talman,

Den finländska ekonomin växer snabbt och siffrorna visar att tillväxten är betydande. Det här är bra, och det är glädjande att fler mänskor fått jobb och att sysselsättningsnivån närmar sig 72 procent.

Ändå finns det många saker som borde göras, men som regeringen låter bli att göra. Här kan vi faktiskt citera regeringens egen plan för de offentliga finanserna - den rambudgetplan för 2019 - 2022 som vi behandlar i dag.

Där står (citat!): "När konjunkturcykeln planat ut hotas den ekonomiska tillväxten att avta till mellan en och en och halv procent. Eftersom befolkningen åldras ökar mängden arbete som utförs knappast alls."

Utbudet på arbetskraft borde alltså öka. Men vad gör regeringen för att gynna arbetsrelaterad invandring? Ingenting har gjorts för att slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft. Ändå vet vi att många företag ropar efter kunnig arbetskraft, som man inte lyckas mobilisera på den finländska arbetsmarknaden. För att vi ska klara av att hålla hjulen snurrande i landet, att öka exporten, öka investeringarna och skapa nya arbetsplatser, behöver också utbudet av arbetskraft öka. SFP och Svenska riksdagsgruppen vill vara betydligt mer ambitiösa. Finlands mål ska vara en sysselsättningsgrad på minst 75 procent 2022 och på sikt 80 procent.

 

Samtidigt medger jag gärna att det finns många bra saker i denna regerings sista rambudget. Det är mycket välkommet att till exempel höja minimidagpenningen med 80,50 euro per månad för dem befinner sig i den svåraste livssituationen och att höja garantipensionen.

Ändå är det tydligt att regeringen nu sysslar med något jag skulle beteckna som plåsterpolitik. Man erbjuder plåster på såren för det som regeringen själv tidigare har skurit ned – ta nu utbildningen som det grövsta exemplet.

Det är också klart att de stora reformerna faller på nästa regerings ansvar. Då avser jag den nödvändiga reformen av familjeledigheterna, en helt ny socialskyddsreform och de strukturella problemen inom arbetslivet som fortfarande är olösta. Var blev till exempel de lokala avtalen? I Sverige har de fungerat väl. Varför skulle de inte göra det i Finland? Var det De Blå som stoppade den reformen, finansminister Orpo? Det behövs en större flexibilitet på arbetsmarknaden och en familjereform som ger ännu bättre villkor för att kombinera familj och arbete.

 

Vi behöver  ett samhällsklimat som andas optimism. Den bästa signalen för barnfamiljer – också för att förbättra nativiteten och för att sporra unga människor att bilda familj – är en reform av familjeledigheterna där mammor och pappor är med på jämställda grunder.

  

Ärade talman, bästa regering,

 

Det är bra att de offentliga finanserna kommer de närmaste åren i balans för första gången efter den finanskris som började år 2008. Men, ser vi på litet längre sikt är inte samhällsekonomin så rosig som den här målas upp.

En betydande del av regeringens arsenal för att balansera upp framtidens hållbarhetsunderskott bygger på att vi de närmaste tio åren kan stävja kostnadsökningen med 3-4 miljarder inom social- och hälsovården. Bästa regering, bästa centerministrar, är detta en blind fläck för regeringen?

Det är väldigt få som tror att social- och hälsovårdsreformen på riktigt ska ge kostnadsinbesparingar. Tvärtom tyder mycket av det som experterna sagt i offentligheten att kostnaderna kommer att öka. Det här är därför en mega-fråga – en fråga om 3-4 miljarders glapp i den ekonomiska politikens stenfot. Vi behöver inte en vårdreform som ökar byråkratin och förvaltningen, vi behöver en reform som åtgärdar de brister som finns idag, då det gäller tillgång till läkare och jämlik vård. Än finns tid att göra en vettig reform.

 

Ärade talman,

Inom Svenska riksdagsgruppen och SFP noterar vi med tillfredsställelse att det vår grupp föreslog förra hösten – ett program för mental hälsa – nu ska utarbetas. Detta särskilt med tanke på att mentalvården, liksom socialvården, har hamnat i skymundan i vårdreformen. Nu gäller det att se till att de resurser som behövs för mentalvårdsarbetet också finns med då budgeten slås fast i höst.

Jag noterar också några motiverade ändringar i strafflagen när det gäller straffskalan för våldsbrott. SFP:s önskan är att regeringen skulle visa samma entusiasm för att ändra Finlands inhumana migrationspolitik och ta målmedvetna steg mot en mer human linje där allas människovärde beaktas.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00