Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2019 - 2022.

17.04.2018 kl. 14:52
Anna-Maja Henriksson, gruppanförande 17.4.2018

Ärade talman,

Den finländska ekonomin växer snabbt och siffrorna visar att tillväxten är betydande. Det här är bra, och det är glädjande att fler mänskor fått jobb och att sysselsättningsnivån närmar sig 72 procent.

Ändå finns det många saker som borde göras, men som regeringen låter bli att göra. Här kan vi faktiskt citera regeringens egen plan för de offentliga finanserna - den rambudgetplan för 2019 - 2022 som vi behandlar i dag.

Där står (citat!): "När konjunkturcykeln planat ut hotas den ekonomiska tillväxten att avta till mellan en och en och halv procent. Eftersom befolkningen åldras ökar mängden arbete som utförs knappast alls."

Utbudet på arbetskraft borde alltså öka. Men vad gör regeringen för att gynna arbetsrelaterad invandring? Ingenting har gjorts för att slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft. Ändå vet vi att många företag ropar efter kunnig arbetskraft, som man inte lyckas mobilisera på den finländska arbetsmarknaden. För att vi ska klara av att hålla hjulen snurrande i landet, att öka exporten, öka investeringarna och skapa nya arbetsplatser, behöver också utbudet av arbetskraft öka. SFP och Svenska riksdagsgruppen vill vara betydligt mer ambitiösa. Finlands mål ska vara en sysselsättningsgrad på minst 75 procent 2022 och på sikt 80 procent.

 

Samtidigt medger jag gärna att det finns många bra saker i denna regerings sista rambudget. Det är mycket välkommet att till exempel höja minimidagpenningen med 80,50 euro per månad för dem befinner sig i den svåraste livssituationen och att höja garantipensionen.

Ändå är det tydligt att regeringen nu sysslar med något jag skulle beteckna som plåsterpolitik. Man erbjuder plåster på såren för det som regeringen själv tidigare har skurit ned – ta nu utbildningen som det grövsta exemplet.

Det är också klart att de stora reformerna faller på nästa regerings ansvar. Då avser jag den nödvändiga reformen av familjeledigheterna, en helt ny socialskyddsreform och de strukturella problemen inom arbetslivet som fortfarande är olösta. Var blev till exempel de lokala avtalen? I Sverige har de fungerat väl. Varför skulle de inte göra det i Finland? Var det De Blå som stoppade den reformen, finansminister Orpo? Det behövs en större flexibilitet på arbetsmarknaden och en familjereform som ger ännu bättre villkor för att kombinera familj och arbete.

 

Vi behöver  ett samhällsklimat som andas optimism. Den bästa signalen för barnfamiljer – också för att förbättra nativiteten och för att sporra unga människor att bilda familj – är en reform av familjeledigheterna där mammor och pappor är med på jämställda grunder.

  

Ärade talman, bästa regering,

 

Det är bra att de offentliga finanserna kommer de närmaste åren i balans för första gången efter den finanskris som började år 2008. Men, ser vi på litet längre sikt är inte samhällsekonomin så rosig som den här målas upp.

En betydande del av regeringens arsenal för att balansera upp framtidens hållbarhetsunderskott bygger på att vi de närmaste tio åren kan stävja kostnadsökningen med 3-4 miljarder inom social- och hälsovården. Bästa regering, bästa centerministrar, är detta en blind fläck för regeringen?

Det är väldigt få som tror att social- och hälsovårdsreformen på riktigt ska ge kostnadsinbesparingar. Tvärtom tyder mycket av det som experterna sagt i offentligheten att kostnaderna kommer att öka. Det här är därför en mega-fråga – en fråga om 3-4 miljarders glapp i den ekonomiska politikens stenfot. Vi behöver inte en vårdreform som ökar byråkratin och förvaltningen, vi behöver en reform som åtgärdar de brister som finns idag, då det gäller tillgång till läkare och jämlik vård. Än finns tid att göra en vettig reform.

 

Ärade talman,

Inom Svenska riksdagsgruppen och SFP noterar vi med tillfredsställelse att det vår grupp föreslog förra hösten – ett program för mental hälsa – nu ska utarbetas. Detta särskilt med tanke på att mentalvården, liksom socialvården, har hamnat i skymundan i vårdreformen. Nu gäller det att se till att de resurser som behövs för mentalvårdsarbetet också finns med då budgeten slås fast i höst.

Jag noterar också några motiverade ändringar i strafflagen när det gäller straffskalan för våldsbrott. SFP:s önskan är att regeringen skulle visa samma entusiasm för att ändra Finlands inhumana migrationspolitik och ta målmedvetna steg mot en mer human linje där allas människovärde beaktas.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15