Rivning av mögelskola skall inte leda till kriskommunsklassificering

12.04.2018 kl. 14:21
Riksdagsledamot Adlercreutz har inlämnat ett skriftligt spörsmål.

SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz har lämnat in ett skriftligt spörsmål om mögelskoleproblematiken, Idag riskerar en kommun att bli bedömd som kriskommun och hamna i utvärderingsförfarande om kommunen river byggnader som är i dåligt skick.

– Allt fler kommuner i Finland har problem med skolor och daghem som är i dåligt skick. Om kommunen är liten, dess ekonomiska situation är dålig och om kommunen har varit tvungen att riva en ovanligt stor och därmed värdefull byggnad kan det ha dramatiska konsekvenser för kommunens ekonomiska nyckeltal. Detta kan leda till att kommunen väljer att reparera byggnader som är i dåligt skick i stället för att riva dem. Det här för att undvika att bli bedömd som en kriskommun, säger Adlercreutz.

I och med att en byggnad rivs måste kommunen göra en bokföringsteknisk nedskrivning som försvagar kommunens balans. Om inte kommunen inom fyra år kan täcka underskottet i balansräkningen kan kommunen bedömas vara en kriskommun. Det leder till ett utvärderingsförfarande.

– Det skriftliga spörsmålet behandlar möjligheten att göra ett undantag från detta förfarande i situationer då nedskrivningen görs på grund av att en byggnad i dåligt skick rivs för att bygga nytt. Kommunen borde till exempel kunna ansöka om befrielse från utvärderingsförfarandet, om den ekonomiskt dåliga situationen beror på att kommunen rivit en mögelskola.

– I många kommuner studerar till och med över hälften av eleverna i temporära utrymmen på grund av att den egentliga skolbyggnaden har inomhusluftsproblem. I vissa situationer är reparationer tillräckliga, men ibland är den enda lösningen att riva en byggnad så att en ny kan byggas. Risken om att bedömas som en kriskommun borde inte få styra kommunernas beslut i rivningsfrågan – eleverna och personalen har rätt att få arbeta i en frisk byggnad.
 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15