Spörsmål

Lantmäteriutbildning på svenska

06.04.2018 kl. 13:27

Till riksdagens talman

Det råder brist på svenskspråkiga lantmäteriingenjörer och för tillfället erbjuds ingen svenskspråkig lantmäteriutbildning. Tidigare har Yrkeshögskolan Novia erbjudit utbildning på svenska med sikte på att bli lantmäteriingenjör. För tillfället kan man studera till lantmäteriingenjör (YH) på finska vid Metropolia och Lapplands yrkeshögskola. Vid Aalto-universitetet kan man studera till diplomingenjör med inriktning på fastighetsekonomi eller geoinformatik, utbildningen där sker på finska. Lantmäteriutbildningen är ett litet, men viktigt område, och den här problematiken blir ännu mer utmanande med de små enheterna på svenskt håll.

Det finns ett stort behov av svenskspråkiga förrättningsingenjörer vid Lantmäteriverkets verksamhetspunkter i Borgå, Lojo, Åbo, Närpes, Vasa och Karleby. Pensioneringar har lett till att personalen de senaste åren bytts ut och i vissa fall har det varit svårt att rekrytera nya anställda med kunskaper i svenska. Städer och kommuner står också de inför nyanställningar eftersom personalen uppnår pensionsåldern. En stor del av de utbildade söker sig dessutom till anställningar inom den privata mätningssektorn. Respons från medborgare tyder även på att behandlingen av lantmäteriärenden ofta dröjer länge. För att medborgarna ska kunna få service på sitt eget modersmål vid lantmäteriförrättningar är det viktigt med utbildning på området även på svenska.

Med tanke på nuläget finns det en risk att det inom kort kommer att råda brist på utbildad lantmäteripersonal, eftersom utbildning på enbart två orter i Finland inte räcker till. Dessutom förblir de flesta som utbildas i Esbo i huvudstadsregionen, vilket ytterligare försvårar läget i andra delar av landet.

Med hänvisning till det som anförs ovan får vi i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Hur ska regeringen trygga att det utbildas tillräckligt med lantmäteriingenjörer som kan arbeta på båda nationalspråken?

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.

10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.

01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.

25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande

11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.

11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.

13.02.2008 kl. 16:30