Spörsmål

Lantmäteriutbildning på svenska

06.04.2018 kl. 13:27

Till riksdagens talman

Det råder brist på svenskspråkiga lantmäteriingenjörer och för tillfället erbjuds ingen svenskspråkig lantmäteriutbildning. Tidigare har Yrkeshögskolan Novia erbjudit utbildning på svenska med sikte på att bli lantmäteriingenjör. För tillfället kan man studera till lantmäteriingenjör (YH) på finska vid Metropolia och Lapplands yrkeshögskola. Vid Aalto-universitetet kan man studera till diplomingenjör med inriktning på fastighetsekonomi eller geoinformatik, utbildningen där sker på finska. Lantmäteriutbildningen är ett litet, men viktigt område, och den här problematiken blir ännu mer utmanande med de små enheterna på svenskt håll.

Det finns ett stort behov av svenskspråkiga förrättningsingenjörer vid Lantmäteriverkets verksamhetspunkter i Borgå, Lojo, Åbo, Närpes, Vasa och Karleby. Pensioneringar har lett till att personalen de senaste åren bytts ut och i vissa fall har det varit svårt att rekrytera nya anställda med kunskaper i svenska. Städer och kommuner står också de inför nyanställningar eftersom personalen uppnår pensionsåldern. En stor del av de utbildade söker sig dessutom till anställningar inom den privata mätningssektorn. Respons från medborgare tyder även på att behandlingen av lantmäteriärenden ofta dröjer länge. För att medborgarna ska kunna få service på sitt eget modersmål vid lantmäteriförrättningar är det viktigt med utbildning på området även på svenska.

Med tanke på nuläget finns det en risk att det inom kort kommer att råda brist på utbildad lantmäteripersonal, eftersom utbildning på enbart två orter i Finland inte räcker till. Dessutom förblir de flesta som utbildas i Esbo i huvudstadsregionen, vilket ytterligare försvårar läget i andra delar av landet.

Med hänvisning till det som anförs ovan får vi i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Hur ska regeringen trygga att det utbildas tillräckligt med lantmäteriingenjörer som kan arbeta på båda nationalspråken?

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.

14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.

07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.

09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.

13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.

30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.

29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00