Vi borde kunna bättre

05.04.2018 kl. 12:53
Mats Nylund besviken på företagsstödgruppens tillkortakommande

Det blev platt fall för den parlamentariska arbetsgruppen som synat företagsstöden. Att gruppen inte nådde samsyn berodde på att det brister allvarligt i det politiska förtroendet mellan partierna, säger Mats Nylund, som var SFP:s representant i arbetsgruppen.

– En del som var med har undergrävt förtroendet genom att systematiskt läcka ut beredningsuppgifter, innan de ens hade hunnit behandlas i arbetsgruppen, och genom att ifrågasätta att intressegruppernas representanter deltog i arbetet. Andra verkar på förhand ha bestämt att gruppen inte borde nå några resultat.

– När det inte finns större förtroende än så här, är jag på riktigt orolig vad detta har för konsekvenser för parlamentariska grupper i framtiden. Kommer man bli försiktigare att tillsätta sådana, frågar Nylund.

 

Han säger att kritiken mot arbetsgruppens ordförande Mauri Pekkarinen (C) har varit oskälig. Enligt Nylund var Pekkarinens insats stor för att på slutrakan få fram ett kompromissförslag, som man slutligen ändå inte kunde enas om. Nylund skulle själv ha varit beredd att godta kompromissen.

– Kompromissen var inte alls utan ambitioner, som man har låtit förstå. Vi skulle ha slopat energistödet och i stället sänkt energipriset. Det hade varit stor strukturförändring som skulle ha tryggat industrins konkurrenskraft, men samtidigt ha tagit bort återbäringen för bruket av fossila bränslen.

– När man vitt och brett talade om företagsstöd på över åtta miljarder skapades helt orealistiska förväntningar på vad den parlamentariska arbetsgruppen skulle kunna åstadkomma. Verkligheten är den att cirka 1,1 miljarder euro betalas ut i företagsstöd via statsbudgeten. Det är den hårda kärnan. Resten av miljarderna är skattestöd som främst är teoretiska belopp, säger Nylund.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55