Det blev platt fall för den parlamentariska arbetsgruppen som synat företagsstöden. Att gruppen inte nådde samsyn berodde på att det brister allvarligt i det politiska förtroendet mellan partierna, säger Mats Nylund, som var SFP:s representant i arbetsgruppen.
– En del som var med har undergrävt förtroendet genom att systematiskt läcka ut beredningsuppgifter, innan de ens hade hunnit behandlas i arbetsgruppen, och genom att ifrågasätta att intressegruppernas representanter deltog i arbetet. Andra verkar på förhand ha bestämt att gruppen inte borde nå några resultat.
– När det inte finns större förtroende än så här, är jag på riktigt orolig vad detta har för konsekvenser för parlamentariska grupper i framtiden. Kommer man bli försiktigare att tillsätta sådana, frågar Nylund.
Han säger att kritiken mot arbetsgruppens ordförande Mauri Pekkarinen (C) har varit oskälig. Enligt Nylund var Pekkarinens insats stor för att på slutrakan få fram ett kompromissförslag, som man slutligen ändå inte kunde enas om. Nylund skulle själv ha varit beredd att godta kompromissen.
– Kompromissen var inte alls utan ambitioner, som man har låtit förstå. Vi skulle ha slopat energistödet och i stället sänkt energipriset. Det hade varit stor strukturförändring som skulle ha tryggat industrins konkurrenskraft, men samtidigt ha tagit bort återbäringen för bruket av fossila bränslen.
– När man vitt och brett talade om företagsstöd på över åtta miljarder skapades helt orealistiska förväntningar på vad den parlamentariska arbetsgruppen skulle kunna åstadkomma. Verkligheten är den att cirka 1,1 miljarder euro betalas ut i företagsstöd via statsbudgeten. Det är den hårda kärnan. Resten av miljarderna är skattestöd som främst är teoretiska belopp, säger Nylund.
