Beslut om människors liv får integrunda sig på främlingsfientlig politik.

23.03.2018 kl. 14:31
Igår publicerades en forskningsrapport om Migrationsverkets asylbeslut för iraker i åldern 18 till 34.

Studien som gjordes av juridiska fakulteten vid Åbo universitet, Åbo akademis människorättsinstitut och diskrimineringsombudsmannen påvisar att Migrationsverkets linje tydligt har skärpts sedan 2015.

  • De drastiska skillnaderna i antalet negativa asylbeslut har tidigare påståtts bero på att de irakier som kommit till Finland har haft en annan profil än vad de tidigare haft. Studien visar dock klart att så inte är fallet, de asylsökandes profiler har inte märkbart ändrats men det har däremot Migris tolkningen gjort, säger riksdagsledamot Eva Biaudet.

I studien jämfördes Migris asylbeslut från åren 2015 och 2017. År 2017 beviljades betydligt färre asylsökande internationellt skydd jämfört med 2015. Studien påvisar att Migri 2015 ännu ansåg att den rädsla för att bli utsatt för våld som den asylsökande uppgav var befogad, medan 2017 godtogs denna rädsla endast i undantagsfall.

 

  • Den utveckling som skett, och som studien så tydligt visar är väldigt oroväckande. Finland måste kunna garantera grundläggande och mänskliga rättigheter för alla, och för en rättsstat borde dessa teman vara av högsta prioritet. Regeringens politik bär ett ansvar över hur lagstiftningen tillämpas, och i fråga om asylsökande är det en fråga om liv och död, säger Eva Biaudet.

Eva Biaudet understryker att de internationella människorättsavtalen och flyktingkonventionen är skrivna uttryckligen för att stater skall ha en moralkompass även i utmanande situationer då känslan för det som är rätt kanske sviktar inför kortsiktiga egoistiska intressen. Nu är det dags att följa kompassens riktning.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00