Finland måste slå vakt om rättsstaten – rapporten om Migris beslutspraxis måste tas på största allvar!

22.03.2018 kl. 13:49

SFP:s ordförande, riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson är mycket bekymrad över resultatet av den forskning som Åbo Akademi, Åbo universitet och diskriminineringsombudsmannen har gjort om Migrationsverkets asylbeslut.

− Våra farhågor har dessvärre besannats, nu har vi det svart på vitt. Migrationsverket har skärpt sin tolkning och sin praxis efter 2015, säger Henriksson.

− Forskarnas budskap om att utvecklingen är oroväckande både då det gäller att tillgodose grundläggande mänskliga rättigheter och för den finländska rättsstaten måste tas på största allvar av regeringen, säger Henriksson.

− Asylsökande måste få juridisk hjälp i tid. Regeringen har förkortat besvärstiden i asylärenden och begränsat tillgången till biträde i första intervjun.

− Dessa förändringar tär på de asylsökandes rättsskydd. Det var ett stort misstag att inte tillåta exempelvis Flyktingrådgivningen och andra som är specialiserade på flyktingfrågor att fortsätta biträda de asylsökande vid det första förhöret, säger Henriksson och kräver att regeringen vidtar snabba åtgärder för att rätta till bristerna i systemet.

Ännu år 2015 ansåg Migri i största delen av sina beslut, att den rädsla för att bli utsatt för våld som den sökande uppgav, var befogad, men 2017 enbart i undantagsfall.

− Återinför humanitärt skydd som grund för uppehållstillstånd som den nuvarande regeringen avskaffade. Förbättra asylprocessen så att en asylsökande får rätt till ett rättsbiträde genast i början av processen och se över inkomstgränserna då det gäller uppehållstillstånd på basen av arbete, säger Henriksson.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00