Paradoxalt nog har studiestödets inkomstgränser inte höjts trots att nuvarande regering har skurit hårt i studiestödet. Studiestödet räcker sällan till att täcka alla utgifter och därav ökar studerandes behov av att jobba vid sidan av studierna, men sedan kan de inte försörja sig utan sanktioner. Studielån upplevs inte som ändamålsenligt med tanke på att arbetsmarknaden för mångas del innebär vikariat, snuttjobb och osäkra arbetsförhållanden.

Arbetserfarenhet under studietiden är dessutom en viktig kontakt till arbetslivet som underlättar den nyutexaminerades övergång till arbetslivet. Också därför bör inkomstgränserna för studiestödet höjas för att inte göra det svårare för studeranden att komma ut på arbetsmarknaden. Det är viktigt med arbetserfarenhet då man utexamineras och ska ta sig ut på arbetsmarknaden.

Årligen används ett stort antal onödiga arbetstimmar till studiestödets återbetalningsbyråkrati. Kunde de pengarna i stället användas för att höja inkomstgränserna? Svenska riksdagsgruppen har i sin skuggbudget föreslagit att studiestödets inkomstgränser höjs med 50 procent. Den för studiestödet ansvariga ministern Sampo Terho har i Helsingin Sanomat i februari lovat en utredning om vilka kostnaderna skulle vara om man höjer inkomstgränserna. Utredningen borde hinna till regeringens ramria i april för att ärendet ska hinna gå vidare under denna period.