Viktigt att följa upp alkoholreformens konsekvenser

16.03.2018 kl. 14:56

På Svensk Ungdoms seminarium om alkoholreformen betonade riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (Sfp) och Svensk Ungdoms vice ordförande Jose Forslund vikten att följa upp vad den nya alkohollagen kommer att ha för konsekvenser. Den nya lagen har bland annat gett tillstånd till butikerna att sälja alkohol med en alkoholhalt upp till 5.5% från tidigare 4.7%. 

 − Många sakkunniga har varit oroliga för de negativa konsekvenserna, som lagen kan ha. Man förutspår bland annat att våldet i hemmen ökar med all den tragiska följd det har för barnen och parförhållandena. Man befarar att 150 fler dödsfall har direkt relation till alkoholkonsumtionen och att polisens nattliga utryckningar ökar på grund av att restaurangerna har rätt att sälja alkohol ända till kl. 04. Det är nu viktigt att man ser till att resurserna räcker till både för polisen och för socialmyndigheterna. Vi kan inte ha en lagstiftning som skadar folkhälsan, säger Rehn-Kivi, som röstade emot den förhöjda alkoholprocenten.

Vice ordförande för Svensk Ungdom, Jose Forslund, vill inte utesluta möjligheten för en vidare liberalisering av alkohollagstiftningen men menar att vi vill se en stegvis utveckling och aktiv konsekvensuppföljning före nya ändringar i alkohollagen görs. 

          − Vi har kunnat se en positiv trend i alkoholkonsumtionen i Finland under de senaste åren. Risken finns att trenden vänder när alkoholen blev lättare tillgänglig. Vi har redan sett en ökning av konsumtionen av starköl och long drinks sedan den nya lagen kom i kraft. Viktigt vore att nu också sänka på gränsen för rattfylleri till 0,2 promille för att skicka en tydlig signal om alkoholens negativa konsekvenser, säger Forslund.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55