Utkastet till lag om småbarnspedagogik.

16.03.2018 kl. 10:59
Svenska riksdagsgruppens utlåtande 15.3.2018

·        Kvalitativ småbarnspedagogik är en investering som ger god avkastning. Forskning visar entydigt att en bra småbarnspedagogik har positiva effekter på skolgången långt upp i tonåren. Därför är det viktigt att stärka förutsättningarna för en god småbarnspedagogik.

·        Svenska riksdagsgruppen välkomnar lagutkastets betoning av mångprofessionellt samarbete. Småbarnspedagogiken ska erbjuda alla barn likvärdiga möjligheter. Den ska främja jämställdhet mellan könen samt ge färdigheter att förstå och respektera andra människor oavsett språklig, kulturell, religiös eller livsåskådningsmässig bakgrund.

·        Svenska riksdagsgruppen vill särskilt lyfta fram den enorma bristen på behörig svenskspråkig personal inom småbarnspedagogiken. Den saken måste tas på allvar om man vill lyckas med lagreformen. Behovet av behörig personal på svenskt håll bör tillgodoses.

·        Nu saknas i lagutkastets motiveringsdel en analys av situationen på svenskt håll. Siffrorna visar entydigt att rekryteringen av behörig personal är ännu svårare inom den svenskspråkiga verksamheten. Exempelvis av Esbo stads 106 svenskspråkiga barnträdgårdslärarvakanser är 38,7 obesatta eller sköts av obehöriga. När det gäller svenskspråkiga barnskötare i Esbo är motsvarande procent också olovligt hög, 30,4. På finska sidan i Esbo är motsvarande siffror 14,3 respektive 10 procent. I Helsingfors och i flera andra kommuner är situationen i det närmaste lika dålig.

·        Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att personalproblematiken på svenskt håll analyseras separat. Vi förutsätter att detta sker grundligt och att lagutkastets motiveringsdel kompletteras.

 

·        Svenska riksdagsgruppen betonar att möjligheterna att utbilda sig för att skaffa sig behörighet inom småbarnspedagogik måste förbättras. I lagutkastet räknar man med att utöka nybörjarplatserna vid universiteten med cirka tusen platser per år. Här måste även de svenska behoven beaktas. Inget tyder på att man i lagberedningen särskilt satt sig in i frågan hur utbildningsutbudet ska stärkas på svenskt håll. Också möjligheterna till kompletteringsstudier för svenskspråkiga bör utvecklas enligt samma flexibla principer som man planerar att tillämpa på finskt håll.

·        Svenska riksdagsgruppen anser att övergångstiden bör vara tillräckligt lång och att de nya bestämmelserna om personalbehörighet börjar tillämpas fullt ut först den 1 januari 2030. Det är ändå viktigt att man till kommunerna kommunicerar ut förändringarna redan nu så att kommunerna kan förbereda sig.

·        Lönekostnaderna i kommunerna efter att de nya personalbestämmelserna har trätt i kraft beräknas bli cirka 39 miljoner högre än nivån år 2017. Kommunerna bör kompenseras fullt ut för de höjda lönekostnaderna.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15