HPV-vaccinet som jämlikt skydd för både flickor och pojkar

07.03.2018 kl. 17:18
Söndagen den 4 mars firades den första internationella HPV-dagen, d.v.s. den internationella dagen för att uppmärksamma papillomvirus

Ordförande för riksdagens vaccinationsgrupp Veronica Rehn-Kivi (Sfp) efterlyser i samband med temadagen en jämlik vaccinering för både flickor och pojkar. I det nationella vaccinationsprogrammet ges HPV-vaccinet för tillfället endast åt flickor. 

”Forskning har visat att papillomviruset förutom livmoderhalscancer också orsakar andra cancerformer i könsorganen, cancer vid huvud- och halsområdet samt kondylom både hos kvinnor och hos män. HPV-vaccinet borde enligt den kunskap man nu har erbjudas till både flickor och pojkar”, säger Rehn-Kivi.  

Enligt det nationella vaccinationsregistret som upprätthålls av Institutet för hälsa och välfärd är HPV-vaccinets täckningsgrad hos flickor i Finland under 80 procent. I vaccinationstäckningen finns dessutom märkbara regionala skillnader. Vaccinationstäckningen måste vara tillräckligt hög för att man ska kunna bli av med viruset helt och hållet.

”Det är viktigt att värna om att HPV-vaccinets täckning är tillräckligt hög och att vi skyddar både flickor och pojkar från cancer som orsakas av papillomviruset. I Finland har vi redan i tiotals år jobbat exemplariskt med screening av livmoderhalscancer. Vaccin, screening och hälsosamma levnadsvanor är de viktigaste sätten att bekämpa livmoderhalscancer som oftast orsakas av papillomvirus”, säger Rehn-Kivi. 

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00