Undervisnings- och kulturministeriet har begärt Svenska riksdagsgruppens utlåtande om utkastet till ny gymnasielag

07.03.2018 kl. 14:18

Utlåtande:

 

Svenska riksdagsgruppen anser att reformen av gymnasielagen innehåller flera goda målsättningar. Det är bra att man skapar möjligheter till större studiehelheter och ämnesöverskridande program. Samtidigt är det bra att man inte ändrar på grundstrukturen då de läroämnen i gymnasiet som nu är obligatoriska också kommer att vara det i framtiden.

Vi välkomnar också ett närmare samarbete med högskolorna. Ytterligare kan med tillfredsställelse noteras de starka betoningarna på studerandevård, studiehandledning och specialundervisning. Anmärkningsvärt är att specialundervisningen nu för första gången skrivs in i lagen.

För att gymnasiereformen ska lyckas är det viktigt att studerandevården, studiehandledningen och specialundervisningen tilldelas tillräckligt resurser.

Kommunerna måste ersättas för de nya kostnader som uppstår.   

 

Även om Svenska riksdagsgruppen omfattar flera av reformens syften, finns det orsak att peka på riskerna med lagförslaget. Det är utomordentligt viktigt att gymnasierna även i framtiden ger studerandena en bred allmänbildning. En större valfrihet när det gäller ämnen får inte leda till att gymnasiets allmänbildande roll hamnar i bakgrunden. Många elever vet inte vad de vill inrikta sig på när de börjar gymnasiestudierna. Det är en faktor som måste beaktas när man bygger upp de personliga studieprogrammen.

Mer eget ansvar för studierna är bra för somliga, men passar sämre andra. Här vilar ett stort ansvar på studiehandledningen och elevvården.

 

En annan risk som Svenska riksdagsgruppen vill synliggöra är att små gymnasier långt borta från tätorter och högskolor lätt halkar efter i utvecklingen. Man bör se till att också mindre gymnasier ska ha möjligheter och resurser att leva upp till den nya gymnasielagens ambitioner.

Gymnasiernas skyldighet att ordna en del av studierna tillsammans med en eller flera högskolor kan i praktiken bli ett problem för gymnasier som geografiskt verkar långt borta från högskolorna.

Det kan leda till problem med principen om likvärdighet. Lagens syfte att alla studerande borde ges en möjlighet att bekanta sig med högskolestudier redan under gymnasietiden bra och värt att understöda.

Svenska riksdagsgruppen välkomnar samarbete mellan språkgrupperna när det gäller att utveckla studierna i enlighet med den nya gymnasielagen.

 

Utlåtandet i korthet:

 

Svenska riksdagsgruppen anser att reformen av gymnasielagen innehåller flera goda målsättningar. Det är bra att man skapar möjligheter till större studiehelheter och ämnesöverskridande program.

 

Vi anser det bra att de läroämnen i gymnasiet som nu är obligatoriska också kommer att vara det i framtiden. En större valfrihet när det gäller ämnen får inte leda till att gymnasiets allmänbildande roll hamnar i bakgrunden.

 

Vi välkomnar ett närmare samarbete med högskolorna. Samtidigt får detta inte leda till problem med likvärdigheten. Små gymnasier som verkar långt borta från högskolorna riskerar att hamna i en sämre position.

 

Ytterligare kan man med tillfredsställelse notera lagutkastets starka betoningar på studerandevård, studiehandledning och specialundervisning. Ambitiösa personliga studieprogram får inte leda till elever som ännu inte vet vad de ska satsa på faller ut.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00