Moderskapslagen förbättrar barnens ställning

28.02.2018 kl. 10:16

Den nya moderskapslagen godkändes i riksdagen i dag med klar majoritet med rösterna 122–42. Lagen gör det möjligt för kvinnopar som skaffat barn genom fertilitetsvård att båda bli juridiska mammor redan från födseln. Det gäller kvinnliga par som skaffar ett gemensamt barn genom fertilitetsvård med hjälp av en donerad anonym könscell.

− Äntligen har vi en ny moderskapslag. Det är barnen och familjens trygghet som är i fokus i den nya lagstiftningen. Ur samhällets synvinkel är det mycket odramatiskt, men lagen kommer märkbart att förbättra barnets ställning, rättigheter och trygghet i en familj med två mammor, säger riksdagsledamot Eva Biaudet.

− Lagutskottet har behandlat ärendet grundligt och godkände lagen utan omröstning. Det visar hur självklart det var för oss att trygga barnets rättigheter till sina två föräldrar även i familjer med två mammor, säger Biaudet.

− Jag är glad över att vi idag kan förbättra lagstiftningen för även andra familjekonstellationer än den traditionella kärnfamiljen och att lagen får ett brett stöd över partigränserna. Sådan vilja saknades för mindre än tre år sedan då Kristdemokraterna hindrade regeringen från att avge en proposition om detta. Men i och med att medborgarinitiativet kunde använda sig av den långt gångna beredningen var det lätt att godkänna medborgarinitiativet med endast tekniska preciseringar.

Möjligheten att vid fertilitetsvården använda könsceller som inte är anonyma uteslöts nu för kvinnoparen, men lagutskottet uppmanar Justitieministeriet att utreda även den möjligheten också i framtiden. Då skulle paret från början välja och bestämma att de önskar en donator som även förutom biologiskt faderskap vill bli juridisk och faktiskt pappa. I fall kvinnoparet skulle välja detta mer traditionella alternativ skulle barnet endast ha två juridiska föräldrar.

− Det är viktigt att se att även många som inte har förespråkat den så kallade jämlika äktenskapslagstiftningen, nu kunde understöda moderskapslagen. Det visar att lagstiftaren har sett barnet och satt barnets bästa främst, säger Biaudet.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Boende till skäligt pris.

Riksdagsledamot Astrid Thors. Gruppanförande 20.3 2013 i debatten om interpellation om boende till skäligt pris.
20.03.2013 kl. 14:38

Regionförvaltningsreformen

Gruppanförande 5.3 2013 hållet av riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos. Tema: Statsrådets redogörelse till riksdagen om verkställandet och utfallet av regionförvaltningsreformen
05.03.2013 kl. 15:12

Gruppanförande om butikernas öppettider 20.2 2013

Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars. Då butikernas öppettider liberaliserades 2009 förutsatte riksdagen att regeringen inom tre år avger en redogörelse för vilka effekterna blev i ett tiotal uppräknade avseenden. Det måste kunna sägas rent ut att den redogörelse som nu föreligger i några avseenden är en lätt besvikelse. Några av de centrala effekterna har egentligen inte utretts alls.
20.02.2013 kl. 15:00

Inerpellation om regeringens ekonomiska- och industripolitik

Gruppanförande den 13.2 2013. Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars.
13.02.2013 kl. 14:00

Gruppanförande vid riksmötets öppningsdebatt

Gruppordförande Mikaela Nylander höll svenska riksdagsgruppens anförande i samband med riksmötets öppning 12.2 2013
12.02.2013 kl. 14:00

Gruppanförande 6.2 2013

Gruppanförande i remissdebatten om Statsrådets redogörelse för Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2012. Riksdagsman Thomas Blomqvist.
06.02.2013 kl. 15:27

Gruppanförande om 2013 års statsbudget

Riksdagsledamot Astrid Thors gruppanförande 17.12.2012 i debatten om finansutskottets betänkande om 2013 års statsbudget.
17.12.2012 kl. 16:57