Moderskapslagen förbättrar barnens ställning

28.02.2018 kl. 10:16

Den nya moderskapslagen godkändes i riksdagen i dag med klar majoritet med rösterna 122–42. Lagen gör det möjligt för kvinnopar som skaffat barn genom fertilitetsvård att båda bli juridiska mammor redan från födseln. Det gäller kvinnliga par som skaffar ett gemensamt barn genom fertilitetsvård med hjälp av en donerad anonym könscell.

− Äntligen har vi en ny moderskapslag. Det är barnen och familjens trygghet som är i fokus i den nya lagstiftningen. Ur samhällets synvinkel är det mycket odramatiskt, men lagen kommer märkbart att förbättra barnets ställning, rättigheter och trygghet i en familj med två mammor, säger riksdagsledamot Eva Biaudet.

− Lagutskottet har behandlat ärendet grundligt och godkände lagen utan omröstning. Det visar hur självklart det var för oss att trygga barnets rättigheter till sina två föräldrar även i familjer med två mammor, säger Biaudet.

− Jag är glad över att vi idag kan förbättra lagstiftningen för även andra familjekonstellationer än den traditionella kärnfamiljen och att lagen får ett brett stöd över partigränserna. Sådan vilja saknades för mindre än tre år sedan då Kristdemokraterna hindrade regeringen från att avge en proposition om detta. Men i och med att medborgarinitiativet kunde använda sig av den långt gångna beredningen var det lätt att godkänna medborgarinitiativet med endast tekniska preciseringar.

Möjligheten att vid fertilitetsvården använda könsceller som inte är anonyma uteslöts nu för kvinnoparen, men lagutskottet uppmanar Justitieministeriet att utreda även den möjligheten också i framtiden. Då skulle paret från början välja och bestämma att de önskar en donator som även förutom biologiskt faderskap vill bli juridisk och faktiskt pappa. I fall kvinnoparet skulle välja detta mer traditionella alternativ skulle barnet endast ha två juridiska föräldrar.

− Det är viktigt att se att även många som inte har förespråkat den så kallade jämlika äktenskapslagstiftningen, nu kunde understöda moderskapslagen. Det visar att lagstiftaren har sett barnet och satt barnets bästa främst, säger Biaudet.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55