Moderskapslagen förbättrar barnens ställning

28.02.2018 kl. 10:16

Den nya moderskapslagen godkändes i riksdagen i dag med klar majoritet med rösterna 122–42. Lagen gör det möjligt för kvinnopar som skaffat barn genom fertilitetsvård att båda bli juridiska mammor redan från födseln. Det gäller kvinnliga par som skaffar ett gemensamt barn genom fertilitetsvård med hjälp av en donerad anonym könscell.

− Äntligen har vi en ny moderskapslag. Det är barnen och familjens trygghet som är i fokus i den nya lagstiftningen. Ur samhällets synvinkel är det mycket odramatiskt, men lagen kommer märkbart att förbättra barnets ställning, rättigheter och trygghet i en familj med två mammor, säger riksdagsledamot Eva Biaudet.

− Lagutskottet har behandlat ärendet grundligt och godkände lagen utan omröstning. Det visar hur självklart det var för oss att trygga barnets rättigheter till sina två föräldrar även i familjer med två mammor, säger Biaudet.

− Jag är glad över att vi idag kan förbättra lagstiftningen för även andra familjekonstellationer än den traditionella kärnfamiljen och att lagen får ett brett stöd över partigränserna. Sådan vilja saknades för mindre än tre år sedan då Kristdemokraterna hindrade regeringen från att avge en proposition om detta. Men i och med att medborgarinitiativet kunde använda sig av den långt gångna beredningen var det lätt att godkänna medborgarinitiativet med endast tekniska preciseringar.

Möjligheten att vid fertilitetsvården använda könsceller som inte är anonyma uteslöts nu för kvinnoparen, men lagutskottet uppmanar Justitieministeriet att utreda även den möjligheten också i framtiden. Då skulle paret från början välja och bestämma att de önskar en donator som även förutom biologiskt faderskap vill bli juridisk och faktiskt pappa. I fall kvinnoparet skulle välja detta mer traditionella alternativ skulle barnet endast ha två juridiska föräldrar.

− Det är viktigt att se att även många som inte har förespråkat den så kallade jämlika äktenskapslagstiftningen, nu kunde understöda moderskapslagen. Det visar att lagstiftaren har sett barnet och satt barnets bästa främst, säger Biaudet.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Gruppanförande 7.4

Regeringens förslag till tilläggsbudget
07.04.2010 kl. 17:00

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00