INTERPELLATIONSDEBATT OM UTBILDNINGEN 28.2.2018

28.02.2018 kl. 15:04
Gruppanförande, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen

Arvoisa puhemies, ärade talman

 

Vi står idag inför en av vårt lands verkliga ödesfrågor. Vi vet att den jämlika utbildningen står inför svårigheter. Problemen är kända. Vi behöver nu målmedvetna åtgärder för att upprätthålla jämlikheten inom utbildningen.

 

En kvalitativ småbarnspedagogik lägger grunden för ett livslångt lärande och för likvärdiga förutsättningar för barnen. Därför är det ansvarslöst att regeringen begränsar den subjektiva rätten till dagvård och ökar gruppstorlekarna. Det är fruktansvärt ansvarslöst. Regeringens lågvattenmärke med reformen av familjeledigheten gör bara saken värre.  Nästa regering måste absolut ta tag i familjeledigheten, då den nuvarande inte lyckas greppa frågan. SFP har föreslagit att i samband med reformen av familjeledigheten ska varje treåring ges rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag.

 

Jämlikheten inom den grundläggande utbildningen garanteras med hjälp av principen om närskola, en individcentrerad inlärning, gruppstorlekar som beaktar gruppens sammansättning och tillgången till god elevvård. Andra hörnstenar för jämlik utbildning är  fungerande samarbete mellan hem och skola, flexibla undervisningsarrangemang, fungerande stöd- och specialundervisning samt mångprofessionellt samarbete mellan skolor, ungdomsväsendet och andra aktörer. Gott ledarskap inom utbildningsväsendet i kommunerna är centralt. Att garantera tillräckligt antal behöriga lärare är en nyckelfråga – ja, en överlevnadsfråga.

 

Det  är viktigt att komma ihåg att, ifall hälsovården och den sociala omsorgen brister, är det skolan som får ta itu med problemen. Förutom allt det mångprofessionella samarbete som nu görs behöver vi mer psykiatriskt kunniga sjukskötare i skolorna. Sibbo kommun har goda erfarenheter om detta.

 

Ärade talman,

 

Det är mycket viktigt att familjerna ser positivt på  närskolorna och närdaghemmen. Det bidrar till att invånarna fäster sig vid sitt grannskap, och det ökar gemenskapen. Ojämlikheten ökar, om vissa familjer skickar sina barn till andra skolor och daghem än de som finns i näromgivningen. Kommunerna bör målmedvetet stärka daghemmen och skolorna genom positiv särbehandling och genom en vettig planläggnings- och bostadspolitik.

 

Reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet får inte öka ojämlikheten. Till exempel närundervisningen och studiehandledningen måste tryggas. Studiehandledning är viktigare än någonsin på alla stadier av utbildningen. Därför är det bra att regeringens utkast till gymnasielag innehåller mer studiehandledning.

 

Men vi anser dock inte att de unga som kämpar med en mångfald problem nödvändigtvis skulle gynnas av att läroplikten förlängs. De som lider av psyk- och livshanteringsproblem behöver skräddarsydda stödåtgärder. Det kan till exempel handla om hjälp med att få bostad eller terapi. Istället stöder vi en tiondeklass, arbetsverkstäder och arbetsförsök.

 

Vi vill  höja studiepenningens belopp tillbaka till den tidigare nivån. Jag är glad att minister Terho tog lyra på min frågetimmesfråga om en höjning av inkomstgränserna. Studerandes flit och arbete ska inte bestraffas.

 

Vi vet att familjernas socioekonomiska bakgrund inverkar på barnens inlärningsresultat och utbildningsval. För att värna om jämlikhet i utbildningen krävs resurser och en god lagstiftning. Men det är inte tillräckligt. Vi måste återskapa ett klimat där utbildning upplevs som en möjlighet och en väg till ett bättre liv.  Ansvaret för det ligger hos oss alla.

 

Vi omfattar de grönas förslag om misstroende.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00