Remissdebatt om spaningslagarna 20.2.2018

20.02.2018 kl. 15:00
Gruppanförande, Thomas Blomqvist,

Ärade talman,

underrättelselagarna har en mycket klar uppgift – att skapa stabilitet i samhället och ge myndigheterna förutsättningar att skydda folket och landet. Det största hotet är det som vi inte känner till eller identifierar. Med hjälp av militär- och civilunderrättelse kan vi förbereda oss för det här. För närvarande har vi inte tillräckligt med verktyg till vårt förfogande och med underrättelsereformen tar vi tag i problemet.


Utskotten har nu ett stort arbete framför sig. Vårt ansvar är att ge dem arbetsro. I sinom tid kommer vi att ta ställning till reformens innehåll och behandlingsordning. Här i riksdagen måste vi kunna föra en sansad diskussion om ärendet och överväga vad de föreslagna lagarna kan leda till i praktiken och om det ännu finns behov för ändringar.

Ärade talman,

terrorismen har till följd av de terrorattacker som skett ute i världen blivit en hotbild som är konkret och lätt att uppfatta. Det finns ändå många andra hot i världen som är svåra att upptäcka och som vi inte ens kan föreställa oss. Gammaldags erövring av markområden sker fortfarande men ett åtminstone lika stort hot riktas mot cybersäkerheten. Vi måste godkänna det faktum att spionage och oetiskt inflytande hör till 2010-talet.

 

Samtidigt måste vi komma ihåg att behovet av skydd inte enbart begränsar sig till samhälleliga strukturer. Grundlagen ger ett starkt skydd för finländarnas privatliv. Vi måste därför mycket noggrant väga relationen mellan effektiv övervakning och skydd för privatlivet. Vi får inte heller glömma att olika människor uppfattar hotbilder på mycket olika sätt. Personer med dubbelt medborgarskap, olika minoriteter och personer som fått asyl tänker säkert på hur dessa lagar kommer att påverka dem. Syftet med lagarna bör vara att öka säkerhetskänslan hos alla i detta land, inte att försvaga den. Det Finland jag känner är ett land där medborgarna litar på myndigheterna och så ska det vara också i framtiden.

 

Finland är en rättsstat som håller hårt på öppenhet, demokrati och jämlikhet och som med olika medel bekämpar särskiljande behandling. Det är något vi ska vara stolta över. Vi ska förhålla oss allvarligt till terrorism och spionage men lika allvarligt ska vi förhålla oss till de befogenheter vi ger framtida regeringar och myndigheter. Lagarna ska hålla i långa tider. Regeringar kommer och går men lagstiftningen ska vara rättvis och oberoende av politiska förhållanden. Vi riksdagsledamöter måste säkerställa att vars och ens rättigheter är tryggade, även under svåra tider.

 

Ärade talman,

denna lag kommer inte att lösa alla våra problem. När behandlingen framskrider måste vi komma ihåg att inget är svartvitt. En blind tro på att lagen kan rätta till allt är det säkraste sättet att göra misstag. Därför förutsätter även den bästa underrättelselagen reglering, tillståndsförfarande och övervakning.


Där intar underrättelseombudsmannen en central roll. Ombudsmannen ska vara en myndighet med faktisk möjlighet och nödvändiga resurser att övervaka underrättelseverksamheten och vid behov ingripa. I riksdagen kommer man också att inrätta ett utskott som övervakar underrättelseverksamheten. Detta utskott ska representera en bred parlamentarisk syn. Övervakningen av underrättelseverksamheten har en inverkan på hur stor tillit folket har för denna reform. Därför är det oerhört viktigt att varje parti som har en ledamot i riksdagen också får en plats i detta utskott. 

 

Ärade talman,

syftet med underrättelselagstiftningen är att skydda vårt land och dem som vistas här. Vi måste vara effektiva i kampen mot terrorism och andra hot men samtidigt värna om skyddet för privatlivet. Vi vill skapa en känsla av säkerhet men inte en atmosfär av rädsla. Om vi genomför denna reform med eftertanke och på ett sansat sätt har vi mycket att vinna.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00