− Det behövs en positivare attityd gentemot olika språkgrupper. Statsmakten med riksdagen och regeringen i spetsen bär ansvar för attitydklimatet i samhället. Nu måste vi på alla sätt främja ett positivare attitydklimat, sade Blomqvist i riksdagsdebatten.
En av de viktigaste slutsatserna i språkberättelsen är att bemötande på kundens eget språk är en viktig beståndsdel i en god och kvalitativ vård.
− Det här kan inte nog betonas, det handlar inte om några särskilda privilegier för svenskspråkiga utan om likvärdiga möjligheter, som är en del av god vård, säger Blomqvist.
Det har varit svårt att rekrytera språkkunnig personal som kan erbjuda vård på svenska eller annan service inom andra branscher, och speciellt svårt är det på orter där språkminoritetens andel är liten skriver man i berättelsen.
− Tyvärr har den sittande regeringen gått i fel riktning då de gäller de språkliga rättigheterna och i flera fall gjort det svårare att rekrytera personal som kan erbjuda service på svenska, konstaterar Blomqvist.
Centralisering av myndighetsfunktioner har ytterligare försvårat läget. Blomqvist nämner att regeringen beslutat flytta bort fulljouren från Vasa och tingsrätterna från Borgå och Raseborg har man gjort det svårt att rekrytera språkkunnig personal.
− Därmed har man äventyrat möjligheterna att fullfölja de språkliga rättigheterna.
