Finländarna får en landskapsreform som ingen vill ha – men inte den reform av föräldraledigheten som behövs  

13.02.2018 kl. 09:16
Juha Sipilä meddelade på måndagskvällen att det inte blir någon föräldraledighetsreform under denna valperiod. Detta trots att expertisen är enig om att den hade behövts. 

− Det är synd. Och samtidigt lite oväntat. Jag tolkade veckoslutets diskussioner i offentligheten mellan Centern och Samlingspartiet som så, att båda inser att en reform behövs, att båda är villiga att förhandla, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz, SFP:s viceordförande. 

 

− Som alltid efter ett misslyckande försöker man inom regeringen - och utanför den - hitta de skyldiga. Det är egentligen en onödig diskussion. Jag tror att omsorgsminister Annika Saarikko ville ha en reform. Jag tror att Samlingspartiet ville ha en reform. Tydligen stupade det hela på ideologiska skillnader, säger Adlercreutz. 

Föräldraledighetsreformen har varit en svår nöt för regeringen. En reform fanns inte med i regeringsprogrammet, och Sannfinländarna var mycket bestämda i sitt motstånd till förändringar i föräldraledigheterna.

− Säkert är, att om inte regeringen låtit Sannfinländarna och Blå Framtid torpedera reformen i drygt två års tid hade vi nu kommit längre. Då kunde vi ha haft en reform idag. Och om man frågar oss riksdagsledamöter vilken reform vi hellre vill ha - landskapsreformen eller föräldraledighetsreformen - skulle säkert den senare vinna överlägset. Trots det är det antagligen den förra som förverkligas. Och det vinner ingen på, säger Adlercreutz.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00