Familjeledighetsreformen och arbetet för ökad jämställdhet ska få kosta

09.02.2018 kl. 15:49
Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko har idag meddelat att familjeledighetsreformen som regeringen försökt utarbeta har fallit. Beredningen kommer inte att fortskrida på grund av att reformen skulle kräva mer resurser. SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz anser att regeringens utgångspunkt under hela beredningsprocessen har varit fel.

– En reform av familjeledigheterna behövs för att förbättra jämställdheten, sysselsättningen, familjernas situationer och för att öka smidigheten på arbetsmarknaden. Dessa är målsättningar som gynnar oss alla. En av våra största utmaningar är en för låg sysselsättningsgrad. Expertisen är enig om att den här reformen behövs för att vårt samhälle som helhet skall vara konkurrenskraftigt, säger Adlercreutz. 

 

Under sin halvtidsgranskning våren 2017 fattade regeringen beslut om att den eventuella familjeledighetsreformen skulle vara kostnadsneutral.

 

– Familjeledighetsreformen ska sikta på att vara en verklig helhetsreform för ett mer jämställt familje- och arbetsliv för alla. Regeringens inställning till reformen var från början fel. En reform av denna kaliber som medför positiv inverkan för hela samhället ska få kosta – att främja jämställdhet och sysselsättning ska kunna gå före kortsiktig kostnadsneutralitet. Jag hoppas att det sista ordet inte ännu är sagt i denna långdans och vädjar nu till regeringen – ta ert förnuft till fånga. Ni får gärna använda er av den modell vi presenterat. 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00