Alis dotter Noor har också sökt asyl i Finland, men har liksom sin far fått negativt beslut. Även rapporter från Kabul visar att inte ens de asylsökare som återvänder så att säga frivilligt, kan vara helt trygga och att de ofta inte har möjligheter att utnyttja den service som IOM kortvarigt erbjuder dem som återvänt.

− Jag känner stor bestörtning över att Finland skickar tillbaka människor till otrygga länder, där de hamnar i fara. Om asylsökande inte beviljas asyl och skickas tillbaka måste man vara säker på att det inte utsätts för fara för sitt liv eller sin hälsa.  Denna så kallade non-refoulement regel är absolut i asylrätten och den har vi förbundit oss att följa. Såsom en anständig demokrati, och rättssamhälle som bygger på mänskliga rättigheter, kan vi inte fortsätta skicka människor till länder där deras säkerhet inte är garanterad. Det kräver bara normal anständighet, säger riksdagsledamot Eva Biaudet.

Finland har sedan 2016 beviljat allt färre irakier asyl, och regeringen har motiverat detta med att man velat uppfylla europeisk standard. Trots det beviljas betydligt färre irakier asyl i Finland än i andra EU-länder. År 2015 fick endast 13 procent av de irakiska asylsökandena negativt beslut, medan motsvarande siffra i juni 2016 var 77 procent.

− Vi måste nu stoppa alla returneringar till Irak, men också till Afghanistan. Vi kan inte försäkra oss om säkerheten för de som blir skickade tillbaka, vilket så tydligt nu bevisats i Alis fall. Finland år 2018 kan inte vara ett land som skickar tillbaka personer med risk om att bli dödade, säger Biaudet.