Kolumn

Fartblindhet i Tallinntunneln

10.02.2018 kl. 06:39

För några dagar sedan presenterades en utredning kring möjligheten att bygga en tågtunnel mellan Helsingfors och Tallinn.

Idén är inte ny och när den konkreta utredningen nu presenterades, av Nylands förbund, fanns nästan ingen hejd på de positiva kommentarerna. Det lät nästan som om man är fem före att sätta spaden i marken. Det är man inte.

Staten har inte vunnit på lotto. Det ser man (tyvärr) då man bläddrar i statsbudgeten. Var har man tänkt hitta pengarna för att färdigställa världens längsta tågtunnel, som beräknas kosta 16 miljarder euro och stå klar till år 2040.

Entreprenören Peter Vesterbacka har ett parallellt projekt där han konstaterar att trafiken kan vara igång redan om sex år. Han har tänkt börja gräva redan i år! Vesterbacka hoppas att kinesiska investerare ska finansiera tunneln. Då behövs inga pengar från staten. Om så är fallet ser inte heller jag problem. Men med statliga pengar finns väldigt lite utrymme för nyinvesteringar.

För tillfället kämpar man nämligen med att upprätthålla det befintliga vägnätet eftersom underhållet varit eftersatt i många år. Här behövs extra pengar enbart för att vägnätet inte ska förfalla. Det finns också många andra nya trafikprojekt som skulle behöva budgetmedel. På järnvägssidan finns många regionala projekt och önskemål. Extra spårkapacitet på stambanan mellan Helsingfors och Tammerfors är kanske allra mest akut, och då talar vi inte heller om investeringar i miljardklassen. Eftersom pengarna inte är obegränsade ställs projekt ändå mot varandra, och den totala samhällsekonomiska nyttan måste (eller borde) avgöra.

I diskussionen om Tallinntunneln lyfts därför fram att EU kunde betala. Men där finns inte heller några stora pengar. I senaste sjuåriga EU långtidsbudget viks 24 miljarder euro till gemensamma trafikprojekt. De pengarna ska räcka till att finansiera gemensamma projekt i samtliga EU länder under sju år, inte endast en tågtunnel.

Tallinntunneln kommer inte heller vara gratis i drift. Man tänker att biljettintäkter ska finansiera den, men passagerarmängder överskattas lätt i stora trafikprojekt. Även om det finns en tunnel så är det fel att tro att folk automatiskt skulle resa mycket oftare till Tallinn än idag. Man gör också ett misstag om man tror att alla de som idag åker på passagerarfärjorna mellan Helsingfors och Tallinn automatiskt skulle välja tåget framom båten. Många åker på fartygen för att de är trevliga. Att komma snabbt fram är ofta inte den enda målsättningen med resan. En Tallinntunnel skulle därför inte helt ersätta fartygstrafiken.

Däremot skulle en tågtunnel skapa nya pendlingsmöjligheter och integrera två huvudstadsregioner ännu mer. Prislappen är ändå svindlande dyr för att det skulle motivera investeringen.

Jag är inte emot tunnlar eller visionära projekt som sådana. Det finns många tunnlar, både långa och stora, och korta och mindre, som varit framgångsrika och är samhällsekonomiskt lönsamma och motiverade. Tunneln under Engelska kanalen går med vinst. Öresundsbron har blivit en succé. Andra mindre tunnlar har kunnat räknats hem med kostnadsinbesparingar för samhällsekonomin.

Men Tallinntunneln faller inte i den kategorin, i alla fall inte med dagens teknik. Så klart måste man få drömma, men det är ändå viktigt att de som håller i pengarna inte låter drömmarna flyga iväg för snabbt. Hastigheten kan då nämligen lätt övergå i fartblindhet.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.

11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.

03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.

19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.

12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.

05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.

21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.

01.06.2006 kl. 00:00