Finland borde tacka ja till en extra plats i Europaparlamentet

09.02.2018 kl. 09:39
Finland borde tacka ja till en extra plats i Europaparlamentet

Europaparlamentet beslöt i onsdags sin position och sitt förslag till ministerrådet och europeiska rådet gällande den landsvisa fördelningen av Europaparlamentets platser vid nästa EU-val. I förslaget ingår en omfördelning av Storbritanniens 73 platser, eftersom landet lämnar EU.

46 platser föreslås att läggas i reserv och sparas för eventuella framtida utvidgningar. Samtidigt föreslås att 27 platser fördelas till länder som idag är underrepresenterade i förhållande till befolkningsstorleken.

Ett av de underrepresenterade länderna är Finland, som Europaparlamentet föreslår att får en plats till och att Finlands platser ökar till 14, från dagens 13 stycken. Då Finland anslöts till EU år 1995 hade Finland 16 platser.

Statsrådets position har varit att Storbritanniens platser inte alls ska omfördelas utan sättas i reserv med hänvisning till eventuella framtida utvidgningar samt att spara pengar.

Ålands riksdagsledamot Mats Löfström sände igår ett brev till statsministern, som leder landets EU-politik, och önskat att regeringen omprövar den linjen.

− Jag vill att statsrådet omprövar sin position i frågan i ljuset av Europaparlamentets förslag. Då det nu finns ett konkret förslag som innebär att Finland kunde få en plats till skulle det kännas mycket konstigt ifall Finland motsatte sig ett sådant förslag, säger Mats Löfström, Ålands riksdagsledamot.

− Vill man spara pengar finns andra möjligheter, ex. att Finland skulle föreslå ett slut på Europaparlamentets resande mellan Bryssel och Strasbourg, vilket skulle spara 110 miljoner euro per år, och som är något som Europaparlamentet självt önskat, fortsätter Löfström.

En extra finländsk plats i Europaparlamentet skulle samtidigt göra det möjligt för Finland att kompensera Ålands lagting för den makt Ålands lagting gav ifrån sig då Finland och Åland blev medlem av EU.

− En extra plats till Finland skulle innebära att Åland kunde få en plats i Europaparlamentet utan att en befintlig plats skulle omfördelas. Liknande arrangemang finns och har funnits i andra EU länder. Regeringen Vanhanen fattade också år 2009 ett principbeslut om att arbeta för att förstärka Ålands inflytande i Europaparlamentet, säger Löfström.

Exempelvis den självstyrande tysktalande regionen i Belgien har en öronmärkt plats då Belgien väljer sina Europaparlamentariker då området utgör en egen valkrets. Då självstyrande Grönland hörde till EU, 1979–1984, hade regionen en öronmärkt plats när Danmark valde Europaparlamentariker och utgjorde en egen valkrets.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00