Full fart i Vasaregionen

04.02.2018 kl. 10:05
De senaste dagarna har varit såväl intensiva som ur regionens synvinkel rätt historiska

I måndags hade vi den första gemensamma formella diskussionen om upplägget och tidtabellen för en eventuell fusion mellan Vasa och Korsholm. Förutom närvarande vasabor och tjänstemän vill jag passa på att tacka Carola Lithen, Lars Gästgivars, Ralf Degerlund och Anita Sundman för goda diskussioner i god anda. Personligen hoppas jag att Nya Vasa - Svenskfinlands huvudstad - bland byråkraterna i huvudstaden så snabbt som möjligt sätts i samma fack som Uleåborg, Jyväskylä och Kuopio, dvs. städer med betydligt större universitet och även universitetssjukhus.

 

I måndags tog även Vasa stad i styrelsen i enlighet med såväl fastighetsägares som företagares önskemål ett enhälligt beslut om att fortsätta med nuvarande välfungerande system för avfallstransporter. Jag är också mycket glad över att Vasa stad  - som är en stor sommararbetsgivare för ungdomar - framöver kommer att fästa extra fokus på sysselsättning av medmänniskor med olika typer av handikapp. Nämnas kan också att grannen till det nuvarande energilaboratoriet VEBIC på Brändö nyligen beviljats byggnadslov för en tilläggsbyggnad som kommer att inhysa ca tio företag och fokusera på smarta elnät. En oerhört viktig strategisk satsning.

 

Det bör medges att statsmakten under de senaste åren på ett helt nytt sätt fått upp ögonen för vasaregionen men alltjämt krävs större offentliga satsningar för att tillsammans med våra företag bygga upp energiteknologiutvecklingens ekosystem. Undervisningsminister Grahn-Laasonen lyfte visserligen upp potentialen i Vasas energikluster i sitt svar på mitt senaste skriftliga spörsmål men konkreta reformer som åtminstone inte straffar exportbefrämjande teknikundervisning låter ännu vänta på sig. När vi i torsdags tillsammans med ledningen för Österbottens förbund och Vasa stad träffade representanter för många olika ministerier lyfte vi - förutom bl.a. näringslivs- och utbildningsfrågor  - upp i synnerhet vägnätets allmänna skick samt i synnerhet bristfälliga vinterunderhåll. Riksåttan är en av rikets viktigaste livsnerner.       

 

Något som förvånat är att man under senaste veckor fått motta en del anonyma gliringar om att i onödan "skrämma upp" folk bara för att jag krävt att vargstammen bör decimeras. Min hälsning till de anonyma vargvännerna är att det nog torde vara färska vargspår runt människors husknutar och invid barnens skolväg som - med all rätt! - gjort folk oroliga - inte mina ställningstaganden. I ett land som fyllt 100 - med lagstiftning om obligatoriskt koppel på hundar i tätort - känns det helt sjukt om man inte skall kunna plocka bär, gå till skolan elller bedriva jakt och viltvård utan att vara livrädd för vargar. Avslutningsvis är det bara att önska vår utmärkta president Niinistö - som höll ett fenomenalt tal i riskdagen i torsdags - varmt lycka till de kommande sex åren.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00