SFP efterlyser enighet om spelregler

05.02.2018 kl. 13:31
Ska riksdagsledamöter kandidera även i landskapsvalet?

Enas om spelregler som innebär att sittande riksdagsledamöter inte ställer upp i landskapsval. Det föreslår SFP.

– Samma personer borde inte delta på tre olika nivåer i politiskt beslutsfattande. Ur demokratisk synvinkel är det inte klokt att man är med på lokal nivå och riksnivå och ännu dessutom på mellannivå i landskapet. Ingen politiker kan vara så oersättlig, säger gruppordförande Stefan Wallin (SFP).

 

Svenska riksdagsgruppen håller sitt midvintermöte i Vanda på måndagen. Riksdagsgruppen efterlyser gemensamma spelregler.

– Jag har initierat en diskussion om detta med mina partiordförandekolleger. Vi hoppas vi får stöd för vår tanke från de andra partierna, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

Hon förstår inte brådskan varför valet till landskapsfullmäktige ska hållas redan i oktober.

– Om vi ska ha landskap överhuvudtaget bör de ha äkta självstyre och till den här delen borde lagförslaget ännu utvecklas. Därför borde man inte driva igenom lagstiftningen med en så pressad tidtabell som man nu gör. Landskapsvalet kunde med fördel hållas först våren 2019 i samband med riksdagsvalet, säger hon.

Däremot tar SFP avstånd från Centerns förslag att kombinera riksdagsvalet och EU-valet. Det finns inga skäl att förlänga den nuvarande riksdagens och regeringens mandatperiod.

 

I Vanda besöker riksdagsgruppen bland annat Helsinge gymnasium och diskuterar politiska frågor med eleverna.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00