Detta är en helt ny situation för oss eftersom vi inte haft bofasta vargflockar här sedan 1800-talet. Vid ett par tillfällen i vinter har vargarna rivit husdjur och upprepade gårdsbesök har registrerats. Invånarna är oroliga för att vargarna inte längre är rädda för mänskor. Föräldrar vågar inte låta sina barn leka ute och skolelever får skjuts i stället för att gå eller cykla till skolan på grund av oro för vargattacker. Husdjursproducenter fruktar för vad sommaren ska föra med sig då husdjuren ska ut på bete och jägarna vågar inte längre låta sina hundar gå utan koppel i skogen. De som bor inom vargreviren är varje vecka i kontakt med oss riksdagsledamöter. De österbottniska kommunerna reagerar med ett ställningstagande. Situationen kan definitivt betecknas som kritisk.

Vargen har en mycket hög skyddsstatus som regleras också internationellt. I Finland så är det förvaltningsplanen för varg som är det viktigaste dokumentet som styr vår vargpolitik. I planen slås det fast sju övergripande mål. Det första målet, som är tongivande för hela planen, är att nå och bevara vargstammens gynnsamma skyddsstatus hos alla vargflockar. Det sätter följaktligen gränser för vad som kan göras. Utöver detta så innehåller tre av de sju uppsatta målen åtgärder som nu måste kunna tillämpas här i Österbotten. Ett mål är att skapa tillit mellan medborgare, viltförvaltningen och forskningen. Ett annat handlar om att förbättra samexistens mellan människa och varg bland annat genom att ingripa när vargen förorsakar oreda eller skada. Ett tredje talar om att reagera snabbt på vargproblem och förebygga skador.

Min bestämda uppfattning är att nuvarande jaktförordning och regelverk inte ger tillräckliga möjligheter att ingripa i situationer som den vi har i Österbotten nu. Det är för svårt och tar för länge att få dispens eller undantagslov för att fälla vargar och för att ingripa när mänskor och husdjur hotas. Jag har diskuterat frågan vid flera tillfällen med ansvariga ministern Jari Leppä och SLC kommer att uppvakta ministern officiellt och framföra våra förändringskrav. Stamvårdande jakt och extra skadebasdispenser kunde vara en möjlighet att åtgärda situationen. Vargproblemet måste tas på allvar. Det är oacceptabelt att barn inte får röra sig som de vill av rädsla för rovdjur. Det får inte vara så att husdjur riskerar att bli vargmat. Det är hög tid att återställa förtroendet helt i enlighet med vargskötselplanens målsättningar.