Henriksson: Glädjande att regeringen ändrar ersättningar för omkomna beväringar

16.01.2018 kl. 10:19
Svenska folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson välkomnar regeringens löfte om att höja de blygsamma ersättningarna till omkomna beväringars anhöriga. Strax före jul ställde SFP ett skriftligt spörsmål till social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila.

 

− Det är glädjande att social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila (Blå) har svarat och att hon lovar lagändringar som höjer ersättningarna till de anhöriga till omkomna beväringar, säger Henriksson.

Enligt nuvarande lagstiftning betalar Statskontoret bara ut 4810 euro i ersättning för begravningskostnader. Om den avlidne eller avlidna är gift betalas ersättning som familjepension till änka/änkling och barn. Men någon egentlig ersättning för dödsfallet betalas inte.

För militärer som dör i internationella krishanteringsuppdrag betalas däremot 200 000 euro och det betalas ut till en namngiven förmånstagare.

Ministern lovar i sitt svar till Henriksson utreda möjligheten för när ändringen kunde träda i kraft och om en eventuell retroaktiv tillämpning kunde vara möjlig.

− Ingenting kan ersätta ett människoliv som har gått förlorat, men fosterlandet bör behandla beväringar och fredsbevarare lika på den här punkten.

− Det vore en värdig gest om staten under olyckor som inträffat under Finlands 100-årsjubileumsår undantagsvis kunde höja ersättningen retroaktivt för de anhöriga till omkomna beväringar, säger Henriksson.

Tre beväringar från Nylands Brigad omkom i oktober då de färdades i ett militärfordon som kolliderade med ett tåg i obevakad plankorsning i Skogby i Raseborg.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00