Insändare

MOROT ÄR ALLTID BÄTTRE ÄN PISKA

11.01.2018 kl. 11:44

Ett problem av stora mått är också den växande grupp ungdomar som varken har utbildning eller arbete.

Jag hade just fattat pennan och börjat skriva på min text då jag läste Kerstin Tarnas insändare (HBL 9.1) om hurdan hjälp de arbetslösa borde få (HBL 9.1). Jag håller helt med henne, och kunde inte ha sagt det bättre själv.

Målet att hitta lösningar för att minska på långtidsarbetslösheten är förstås av högsta prioritet, men regeringens aktiveringsmodell behandlar inte de arbetslösa rättvist och den är allt annat än motiverande. Det här kom också klart fram under höstens sakkunnighöranden i riksdagen.

“Skyll dig själv”- och svångremspolitiken bär inte långt och ökar inte nämnvärt på sysselsättningsgraden eller minskar på fattigdomen i vårt land. Tvärtom.

Genom att bestraffa dem som redan tidigare har det svårt och trots aktiva försök inte fått ett jobb, eller genom indragning av humanitär hjälp – som skedde med till exempel stödet till frivilligorganisationernas matutdelning åt fattiga – har regeringspartierna tydligt visat sina värderingar.

Om vi verkligen vill ha en bestående förbättring till stånd måste vi, precis som Tarna säger, satsa på personlig hjälp och ett långvarigt mentalt stöd för de arbetslösa. De arbetslösa är inte en homogen grupp vars situation man kan lösa med en och samma modell. Ett problem av stora mått är också den växande grupp ungdomar som varken har utbildning eller arbete. Dessa om några behöver personlig hjälp på vägen, för att inte helt slås ut.

För att hitta de rätta lösningarna för att så många som möjligt ska fås med i samhällsbygget och för att bevara vår välfärd krävs ett noggrant och välgenomtänkt pusslande. Pusselbitarna känner vi till och om också den färdiga bilden är klar för oss är det bara att sätta ihop bitarna. Problemen, bitarna, är de många arbetslösa och samtidigt det stora antalet lediga jobb, som inte hittar eller passar varandra. Vi har personerna utan utbildning, främst unga män, och samtidigt ett stort behov av utbildat folk inom många branscher, inte minst inom yrken där man hjälper andra. Vi har skolornas yrkesvägledare, vilkas kompetens och magkänsla borde kunna föra ungdomarna in på en bana som passar dem och där det finns jobb också i framtiden. Vi har den sociala sektorn och arbetskraftsbyråerna som behöver resurser och en motiverad och kunnig personal att ta itu med hela härvan. Här kunde vi kopiera den danska modellen där personalresurserna inom arbetskraftsbyråerna är tiofalt större än i Finland!

Allt det här kostar till en början. Men jag är övertygad om att det betalar sig mångfalt tillbaka ifall vi lossar på svångremmen och slänger piskan och ersätter den med morot och personlig hjälp.

Vi är bara funtade så.

Och till sist har vi det stora frågetecknet: vilka förändringar kommer den ökande digitaliseringen att föra med sig med tanke på framtidens sätt att jobba, eller inte jobba? Statsrådet har den 16 november 2017 tillsatt en parlamentarisk arbetsgrupp, Toimi, vars uppgift är att lista ut hur vi (eller robotarna?) arbetar och är verksamma i framtiden samt att hitta de rätta spelmärkena för hur medborgarnas grundtrygghet ska säkras. Jag representerar SFP i den här gruppen.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15