MOROT ÄR ALLTID BÄTTRE ÄN PISKA

11.01.2018 kl. 11:44
Ett problem av stora mått är också den växande grupp ungdomar som varken har utbildning eller arbete.

 

 

Jag hade just fattat pennan och börjat skriva på min text då jag läste Kerstin Tarnas insändare (HBL 9.1) om hurdan hjälp de arbetslösa borde få (HBL 9.1). Jag håller helt med henne, och kunde inte ha sagt det bättre själv.

Målet att hitta lösningar för att minska på långtidsarbetslösheten är förstås av högsta prioritet, men regeringens aktiveringsmodell behandlar inte de arbetslösa rättvist och den är allt annat än motiverande. Det här kom också klart fram under höstens sakkunnighöranden i riksdagen.

“Skyll dig själv”- och svångremspolitiken bär inte långt och ökar inte nämnvärt på sysselsättningsgraden eller minskar på fattigdomen i vårt land. Tvärtom.

Genom att bestraffa dem som redan tidigare har det svårt och trots aktiva försök inte fått ett jobb, eller genom indragning av humanitär hjälp – som skedde med till exempel stödet till frivilligorganisationernas matutdelning åt fattiga – har regeringspartierna tydligt visat sina värderingar.

Om vi verkligen vill ha en bestående förbättring till stånd måste vi, precis som Tarna säger, satsa på personlig hjälp och ett långvarigt mentalt stöd för de arbetslösa. De arbetslösa är inte en homogen grupp vars situation man kan lösa med en och samma modell. Ett problem av stora mått är också den växande grupp ungdomar som varken har utbildning eller arbete. Dessa om några behöver personlig hjälp på vägen, för att inte helt slås ut.

För att hitta de rätta lösningarna för att så många som möjligt ska fås med i samhällsbygget och för att bevara vår välfärd krävs ett noggrant och välgenomtänkt pusslande. Pusselbitarna känner vi till och om också den färdiga bilden är klar för oss är det bara att sätta ihop bitarna. Problemen, bitarna, är de många arbetslösa och samtidigt det stora antalet lediga jobb, som inte hittar eller passar varandra. Vi har personerna utan utbildning, främst unga män, och samtidigt ett stort behov av utbildat folk inom många branscher, inte minst inom yrken där man hjälper andra. Vi har skolornas yrkesvägledare, vilkas kompetens och magkänsla borde kunna föra ungdomarna in på en bana som passar dem och där det finns jobb också i framtiden. Vi har den sociala sektorn och arbetskraftsbyråerna som behöver resurser och en motiverad och kunnig personal att ta itu med hela härvan. Här kunde vi kopiera den danska modellen där personalresurserna inom arbetskraftsbyråerna är tiofalt större än i Finland!

Allt det här kostar till en början. Men jag är övertygad om att det betalar sig mångfalt tillbaka ifall vi lossar på svångremmen och slänger piskan och ersätter den med morot och personlig hjälp.

Vi är bara funtade så.

Och till sist har vi det stora frågetecknet: vilka förändringar kommer den ökande digitaliseringen att föra med sig med tanke på framtidens sätt att jobba, eller inte jobba? Statsrådet har den 16 november 2017 tillsatt en parlamentarisk arbetsgrupp, Toimi, vars uppgift är att lista ut hur vi (eller robotarna?) arbetar och är verksamma i framtiden samt att hitta de rätta spelmärkena för hur medborgarnas grundtrygghet ska säkras. Jag representerar SFP i den här gruppen.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00