Regeringen besvarar interpellation om den ökande ojämlikheten 7.12.2017

07.12.2017 kl. 17:29
Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen

Ärade talman,

Landets ekonomi har kommit in på ett bra spår – om man mäter i tillväxtsiffror går det definitivt bättre för Finland nu, det kan ingen förneka.

Det som regeringen däremot misslyckats med är att förhindra att de sociala klyftorna fördjupas. Det finns svart på vitt att medborgarna som hör till de lägsta inkomstgrupperna får ett negativt saldo av den politik som regeringen genomför nästa år.

Här frågar vi inom Svenska riksdagsgruppen: varför tillåts detta och var blev de kompenserande åtgärderna som på riktigt stärker de mest utsatta hushållens ekonomi och köpkraft?

 

SFP delar oron om den ökade ojämlikheten i samhället. Vi kan inte omfatta regeringens linje, vi behöver förstärka den sociala tryggheten. Men det som skiljer oss från de övriga oppositionspartierna är synen på vad som är de rätta verktygen för att lösa problemen. Därför är vi inte med i interpellationen, utan vi kommer att föreslå vår egen misstroendekläm och därmed också rösta för misstroende.

 

Vi har nyligen presenterat vår skuggbudget och den är en naturlig grund för vår kritik mot regeringen.

SFP:s alternativ innehåller ett omfattande åtgärdsprogram för att förbättra situationen för det mest utsatta i samhället.

Vi höjer bland annat garantipensionen och barnbidragets ensamförsörjartillägg mer än vad regeringen gör, vi slopar indexfrysningen av folkpensionerna och höjer studiestödet till den nivå den var före regeringens nedskärningar. Samtidigt föreslår vi höjda anslag för att öka jämlikheten inom den grundläggande utbildningen. Grunden för barns jämlika förutsättningar skapas redan inom småbarnspedagogiken. Därför föreslår vi också att alla barn ska ha rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag.

 

Den psykiska ohälsan är ett allt större samhällsproblem. Därför föreslår SFP ett långsiktigt nationellt program för mental hälsa. Var blev den mentala hälsan i vårdreformen? När tänker regeringen inse att brister i satsningen på den mentala hälsan leder såväl till utanförskap som ökade kostnader för samhället. En ung person som lider av depression behöver stöd så fort som möjligt, inte om flera månader.

 

Vi anser att det är rätt att sänka skatten på arbete, bara det sker på ett socialt rättvist sätt. Riksdagens utredningstjänst har räknat den sammantagna effekten av ändringarna i inkomstbeskattningen, den försiktiga mervärdesskattehöjningen och de inkomstöverföringar som ingår i SFP:s alternativ. Resultatet visar att vår modell ökar de disponibla inkomsterna i förhållande till regeringens budgetförslag i alla inkomstgrupper och särskilt i de två lägsta.

Vår modell ger mer åt dem med de lägsta pensionerna, den återställer inkomstnivån för studerande på den nivå den var före regeringens nedskärning och den ger en vanlig närvårdare mera i handen.

Utöver detta anser vi att regeringen inte har gjort tillräckligt för sysselsättningen. Det behövs fler åtgärder för att höja sysselsättningsgraden till 75 procent i hela landet.

Och det som är helt klart är att regeringen har skurit för mycket i utbildningen.

Ett grundläggande fel var regeringens beslut att slopa den subjektiva dagvårdsrätten. Det börjar vara dags att återta även detta beslut, vilket många kommuner, såsom Kyrkslätt, redan gjort på kommunal nivå.

Vi behöver också en ordentlig – inte en kostnadsneutral –reform av familjeledigheterna som ökar på jämställdheten mellan kvinnor och män.

Regeringen borde också reagera på den ojämlikhetsutveckling som hotar våra skolor. Vi behöver en klok och målmedveten utbildningspolitik som hindrar att socioekonomisk bakgrund blir en styrande faktor för ungdomars livsval. Det här är en ödesfråga för det 100-åriga Finland, och därför måste vi ta tag i den nu.

 

 

Därför föreslår jag att följande misstroendekläm godkänns:

Riksdagen anser att regeringen inte har agerat tillräckligt beslutsamt för att minska ojämlikheten mellan människorna. Många av regeringens åtgärder, såsom utbildnings- och studiestödsnedskärningarna samt de ändringar som riktar sig mot de minst bemedlade pensionärerna har tvärtom ökat ojämlikheten. Det finns socialt mer rättvisa alternativ till regeringens politik. På grund av detta konstaterar riksdagen att regeringen inte åtnjuter riksdagens förtroende.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00