SKARVPROBLEMET MÅSTE ÅTGÄRDAS

01.12.2017 kl. 16:56
En medborgardelegation från Närpes och Kaskö uppvaktade på fredagen två ansvariga ministrar i riksdagen. Delegationen hade med sig över 4238 namnunderskrifter om krav på att myndigheterna gör något åt skarvproblemet i Pjelaxfjärden.

Delegationen överräckte underskrifterna till miljöminister Kimmo Tiilikainen (C.) och jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C.). Från SFP:s håll var riksdagsledamöterna Anna-Maja Henriksson, Mats Nylund och Anders Adlercreutz med vid uppvaktningen.

− Nu måste regeringen verkligen ta skarvproblematiken på allvar, säger SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson. Hon ledde en skarvarbetsgrupp tillsatt av Miljöministeriet som lade fram en handlingsplan i fjol.

Närpes Kaskö fiskeområde anhöll redan för över ett år sedan (14.11.2016) om undantagslov hos NTM-centralen om att kunna vidta åtgärder, men myndigheten har ännu inte kommit med något beslut.

− Det är fullständigt oacceptabelt att en myndighet tar över ett år på sig när läget har varit akut så här länge i Pjelaxfjärden, säger Henriksson.

Skarvkolonin flyttade från Merikarvia efter att den schasades i vägg 50 kilometer norrut till Pjelaxfjärden. Vattenkvaliteten har försämrats och lukten från fåglarnas avföring fördärvar miljön och trivseln i området. Kolonin i Pjelaxfjärden består av cirka 14 000 skarvar. Antalet har stigit mångfalt på bara två år.

− Såväl företagare, fiskare, lokalinvånare som sommarboende lider av det här problemet. Myndigheter kan inte bara stå handfallna inför ett sånt här miljöproblem, säger Henriksson.

Det enda miljöministern lovade att göra var att ta reda på varför NTM-centralen sölar.

− Nu är det upp till bevis för regeringen, tänker den åtgärda skarvproblemet eller måste det först drabbade Insjöfinland innan den reagerar? frågar sig Henriksson.

Mats Nylund ser det inte som en tillräcklig åtgärd att skrämma bort fåglarna.

− Det skulle ju vara en helt värdelös åtgärd som bara flyttar problemet någon annanstans, säger Mats Nylund.

Skarvkolonin i Pjelaxfjärden äter 2200–3700 kilo fisk i dygnet.

− Förekomsten av abborre i de här vattnen har minskat med 70–90 procent sedan skarven kom. Nu måste krafttag till för att minska skarvstammen. Nu räcker det inte med myndigheternas tövande. Nu krävs en helhetssyn på hur skarvproblemet ska åtgärdas, säger Nylund.

 

För ytterligare information: Anna-Maja Henriksson tfn 050-512 2377 och Mats Nylund 050-512 2191.

Adlercreutz, Henriksson och Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00