Debatt om statsministerns upplysning om aktuella EU-ärenden

22.11.2017 kl. 15:00
Gruppanförande 22.11.2017, Eva Biaudet

Ärade talman,
Finland borde ta en aktivare roll i utvecklingen av EU.
Det är en paroll som vi har hört flera gånger, också redan under dagens debatt. Också statsministern, som har det ledande ansvaret för Finlands EU-politik, har i sin upplysning slagit fast att Finland ska ha en aktiv roll.

De senaste dagarnas händelser har gjort denna debatt bara viktigare. Vi ser brexit, men också en instabil politisk situation i Tyskland där Angela Merkels framtid är på spel. Det finns ett politiskt tomrum att fylla – och med rätt politik kunde våra nordiska länders roll stärkas. Vi kan fylla detta tomrum.

Vad är det då som, de facto, hindrar Finland att ta en aktivare roll i ett EU som nu målmedvetet söker sin nya identitet?

Jag vill särskilt lyfta fram två faktorer som gör att Finland liknar mera en försiktig nejsägare än en aktiv förnyare.
Det första handlar om vi i grunden har en alltför smalspårig syn på EU med ensidig tonvikt på ekonomi. Det andra handlar om regeringens sammansättning.

Det första är ett problem för Finland. Populisterna missar ingen chans att framhäva hur dyrt detta samarbete blir för Finland, men också seriösare bedömningar mäter värdet i detta samarbete alltför ofta enbart pragmatiskt, i pengar.

Det är klart, vi ska inte vara naiva: varje medlemsland ser till sin egen ekonomiska nytta – och i ett vidare perspektiv är det odiskutabelt att euron har gagnat Finlands ekonomi – men är det så att Finland nu inte ser något mer i EU?
Var finns engagemanget för de europeiska värdena? För oss borde det handla om att ta ledarskap i ett socialt och jämställt Europa. Vi borde tala om utbildning, invandring och Europas ställning i världen. Vi borde kunna verka för konfliktlösning och ge tyngd åt klimatpolitiken.
Har vår regering tagit initiativ för att föra dialog och skapa nya mekanismer för att försvara rättsstaten? I dagens Europa är rättsstaten under hårt tryck, i länder som Polen och Ungern, men inte bara där. Vår europapolitik borde vara ett alternativ till de inkrökt nationalistiska inriktningar som bedövar många europeiska samhällen i dag.

Om två år tar Finland över ordförandeklubban i EU. Vi borde snarast möjligt få fram ett ambitiöst program som förbereder våra initiativ under ordförandeskapet.

I slutet av förra veckan höjde statsminister Stefan Löfven Sveriges Europaprofil med Göteborgsdeklarationen om de sociala rättigheterna. Det är den här typens proaktiva och positiva utspel jag saknar från Finlands sida.
Internationellt ser man med respekt på utbildningen i Finland. När kommer vår regering med ett aktivt utspel i likhet med Löfven och lyfter fram exempelvis den fria rörlighetens betydelse för studentutbytet och jämlika förutsättningar till utbildning?

Ärade talman,

Den andra faktorn som jag nämnde, var att regeringens sammansättning är en sak som i praktiken gör det svårt för Finland att ha en aktiv och innovativ profil.

Alla vet att det är svårt att köra bil med handbromsen på.

Vi vet vad Europaminister Sampo Terho och hans blå parti i grund och botten tänker om EU. Regeringens försäkran om en aktivare EU-politik klingar därför ihåligt. Det finns för många tysta nej i regeringskorridorerna – för att Finland alls ska framstå som en trovärdig innovativ aktör i EU:s kärna.

Senast har flera finländska europaparlamentariker kommit med hård kritik mot Finlands och europaministerns snäva syn på hur EU:s budget borde bantas ned, till följd av Brexit. Risken är att vi skjuter oss i foten genom att också kräva att kohesionsstödet ska minska – ett projektstöd som är en viktig resurs för exempelvis högskolorna i östra och norra Finland och andra regioner i Europas utkanter.

 

Vi ska heller inte glömma att EU från början också varit en viktig konstruktion för freden i Europa, Därför är det välkommet att Finland är med på ett konstruktivt sätt i diskussionerna om ett utvecklat EU-försvarssamarbete.

Ja ­– vi vill ha mer Europa, inte mindre. Vi vill ha fler ledare som vill försvara våra gemensamma värderingar, som vill respektera våra gemensamma avtal för människovärdet och som vill kämpa för att solidariteten mellan våra länder betyder någonting.

Bara ett sådant Europa är starkt nog att ta ledarplats globalt. Någonting som behövs nu mer än på länge, då vi ser ett mer inåtvänt USA. Det gäller fattigdomen i världen, klimatförändringen, konflikter och människor på flykt. Det är oerhört viktigt att Tyskland och Frankrike, men också vi andra, kan uppvisa ett ledarskap med stor EU-ambition. Finlands ordförandeskap skall tydligt visa detta. 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00