Politik handlar om värderingar

21.11.2017 kl. 09:15
Finns det alternativ till den förda politiken? Det är frågan som oppositionen i riksdagen har till uppgift att försöka besvara jakande och trovärdigt. Det skedde förra veckan då oppositionspartiernas alternativa budgeter för 2018 – även skuggbudgeter kallade – debatterades i plenum

Svenska riksdagsgruppens och SFP:s alternativbudget reflekterade också denna gång vår långa erfarenhet av ansvarsbärande rikspolitik, även i svåra tider. Vi känner politikens möjligheter och begränsningar och aktar oss därför för  populistisk symbolpolitik.  

Ändå var det minsann inte svårt att hitta stoff för att fylla de luckor regeringen lämnat vidöppna. Dessa finns såväl på utgifts- som på inkomstsidan. Vår alternativbudget innebär över hela linjen en större ekonomisk behållning för medborgarna jämfört med regeringens budget, utan att statens skuldsättning ökar.

Det bärande elementet i SFP:s alternativ är en skatteväxling. Vi anser att inkomsttagarna skall få mera pengar i handen att själva bestämma över. Inkomstbeskattningen måste alltid gynna arbete, flit, och extraknäck. Därför förespråkar SFP en skattesänkning i alla inkomstklasser som är större än den regeringen föreslår. Skattebortfallet skulle vi ta in med lika mycket genom att höja mervärdesskatten med 0,5 procentenheter.

Eftersom mervärdesskatten är platt och en höjning mest drabbar dem med de lägsta inkomsterna föreslår vi ett kompenserande åtgärdspaket för att återställa köpkraften: höjd garantipension, slopad indexfrysning på folkpensionen, höjt ensamförsörjartillägg och höjd studiepenning. Riksdagens utredningstjänst har räknat ut hur vår helhet – inkomstskattesänkningen, momshöjningen och kompensationspaketet – slår ut. Svaret är att alla inkomstgrupper, speciellt de två lägsta, skulle få mera pengar i handen nästa år. SFP:s alternativ visar alltså att man kan göra inkomstskattesänkningar utan att inkomstklyftorna ökar.

I alternativbudgeten föreslår SFP också att arvs- och gåvoskatten vid generationsväxlingar i familjeföretag och lantbruksföretag slopas. Minns att 70 procent av företagen i Finland är familjeföretag som sysselsätter hundratusentals personer. Många företag står inför en generationsväxling, som inte får misslyckas. En lyckad sådan för företaget vidare, skapar nya jobb, ekonomiskt välstånd och  skatteinkomster. Regeringen har redan lite lättat på skattebördan här, men kunde nu ta steget ut och med 74 miljoner euro helt slopa arvs- och gåvoskatten till denna del.

SFP har som känt länge velat slopa arvsskatten helt och hållet och ersätta den med en överlåtelseskatt av den modell som Göran Perssons socialdemokratiska regering i Sverige införde 2004 (och Norge 2014). En liknande perssonsk lösning kvarstår som SFP:s långsiktiga mål.

Vi är också konsekventa med att höja hushållsavdraget, som skapat tusentals nya jobb, avlastat familjernas arbetsbörda hemma och minskat den grå ekonomin. Vi föreslår också ett knippe åtgärder för att öka sysselsättningen och minska flaskhalsarna på arbetsmarknaden.

I SFP:s alternativbudget vill vi också starta en familjeledighetsreform med tre element: 6+6+6-modellen där föräldrarna kan dela på månaderna, en reform av hemvårdsstödet och att varje barn som fyllt tre år skall ha rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag. Bara tre av fyra finländska barn över tre år deltar idag i denna - i de övriga nordiska länderna 90-98 procent.

Vi vill också kraftigt öka satsningarna på utbildning över hela linjen, från dagis till doktor. Vi är övertygade om att Finlands nationella och internationella framgång långt hänger på god utbildning och forskning, kunnande och kvalitet på allt vi gör, tillverkar och exporterar. Vi är oroade över tendenser, som tyder på ökande ojämlikhet i den grundläggande utbildningen – som är grunden för allt.

Vi föreslår också ett nationellt program för mental hälsa, en viktig fråga som tyvärr hamnat i skymundan i vårdreformen. Såsom professor Guy Ahonen konstaterat är psykisk ohälsa den sjukdomskategori som ökat snabbast de senaste tjugo åren. Det behövs ett långsiktigt program, men också omedelbara satsningar på tidigt ingripande och ett tillräckligt antal psykiatriska sjukvårdare vid våra hälsocentraler.

Det finns inga möjligheter att här beröra allt som SFP:s alternativbudget omspänner. På www.sfp.fi hittas helheten, som vi kallar ”sporrande, rättvis, med omsorg”. Politik handlar om värderingar. I SFP:s alternativ gör vi ingen bombastisk symbolpolitik, som utmäter eller direkt hämmar den spirande ekonomiska tillväxten. Däremot visar vi att det går att öka och sedan fördela tillväxten, både bland dem som varit med om att själva skapa den ute i arbetslivet och bland dem, som inte ännu – eller längre – är där.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15