Kolumn

Finländarnas försämrade lokalsinne

11.11.2017 kl. 10:07

Under min studietid i Helsingfors skämtades det ibland, halvt på skoj halvt på allvar, om vissa Helsingforsare som aldrig varit utanför Ring 3. Det fanns studiekompisar som aldrig varit i Mariehamn, aldrig i Vasa eller aldrig i Åbo. Utanför Helsingfors tredje ringväg fanns inget att se, konstaterade de på skämt.

Jag tror att jag, bl.a. genom mina samhällsengagemang, besökt varenda kommun i Svenskfinland och nästan alla städer i landet i övrigt. Jag förstår att alla finländare inte har anledning eller tid att besöka samtliga finländska kommuner och städer, men en viss kunskap måste man ändå skapa om andra platser inom sitt eget land.

Från Helsingfors går idag fler dagliga direktflyg till Bangkok och Tokyo än Mariehamn. Det är bra att Asienstrategin, att binda ihop Asien och Europa via Helsingfors flygplats, har lyckats. Men, samtidigt har nya rutter och de billiga flygpriserna förändrat finländarnas resvanor där resorna verkar bli oftare, längre och utanför egna landets gränser.

Många unga finländare har därför bra koll på de senaste hipstercaféerna i Paris, men aldrig varit i Karis. Man reser till Bangkok två gånger per vinter, men har bara besökt Borgå två gånger i livet. Man reser till små franskspråkiga städer i kanadensiska Quebec för att ta del av den franska minoritetskulturen, men glömmer bort att också vårt eget land har städer med minoritetskultur.

Ganska ofta träffar jag finländare som aldrig varit på Åland eller besökt landets svensk- och tvåspråkiga kust, förutom Helsingfors. Om man aldrig besökt andra platser är det svårt att föreställa sig vardagen på olika ställen.

Den minskade lokalkännedomen gäller såklart inte bara Åland och Svenskfinland, utan hela landet. Men för en minoritet blir det mer påtagligt om majoriteten inte alls vet hur den verklighet som minoriteten lever i ser ut. Det här märks också i det politiska beslutsfattandet. Man talar gärna om att Finland är ett tvåspråkigt land, men då man sedan föreslår indragningar av tingsrätter och sjukhusavdelningar visar det att man inte vet hur det kommer påverka vardagen för svenskspråkiga i praktiken. Detta då man inte har tillräckligt mycket kännedom om den verkligheten.

Den minskade lokalkännedomen kommer inte bara via finländarnas ändrade resvanor utan också genom ett medialandskap i förändring. Runt om i landet fanns förr i tiden ett nätverk med korrespondenter. På Åland hade åtminstone HBL, YLE och HS egen korrespondent på hel- eller deltid. Inte längre. Då resurserna minskade var korrespondenterna bland det första som försvann. Finländarnas medievanor har också ändrat. Digitaliseringen har gjort att man idag kan ha tillgång till utländska stortidningar i sin helhet lika snabbt som den lokala tidningen. Konkurrensen om tidningsplatsen på frukostbordet och utrymmet i surfplattan har globaliserats och blivit mycket hårdare.

Kunskap om och insyn i omvärlden är viktigt, men inte på bekostnad av lokalkännedomen i det egna landet.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.

18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.

19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.

29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.

23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.

24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.

17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.

11.01.2007 kl. 00:00