Kolumn

Finländarnas försämrade lokalsinne

11.11.2017 kl. 10:07

Under min studietid i Helsingfors skämtades det ibland, halvt på skoj halvt på allvar, om vissa Helsingforsare som aldrig varit utanför Ring 3. Det fanns studiekompisar som aldrig varit i Mariehamn, aldrig i Vasa eller aldrig i Åbo. Utanför Helsingfors tredje ringväg fanns inget att se, konstaterade de på skämt.

Jag tror att jag, bl.a. genom mina samhällsengagemang, besökt varenda kommun i Svenskfinland och nästan alla städer i landet i övrigt. Jag förstår att alla finländare inte har anledning eller tid att besöka samtliga finländska kommuner och städer, men en viss kunskap måste man ändå skapa om andra platser inom sitt eget land.

Från Helsingfors går idag fler dagliga direktflyg till Bangkok och Tokyo än Mariehamn. Det är bra att Asienstrategin, att binda ihop Asien och Europa via Helsingfors flygplats, har lyckats. Men, samtidigt har nya rutter och de billiga flygpriserna förändrat finländarnas resvanor där resorna verkar bli oftare, längre och utanför egna landets gränser.

Många unga finländare har därför bra koll på de senaste hipstercaféerna i Paris, men aldrig varit i Karis. Man reser till Bangkok två gånger per vinter, men har bara besökt Borgå två gånger i livet. Man reser till små franskspråkiga städer i kanadensiska Quebec för att ta del av den franska minoritetskulturen, men glömmer bort att också vårt eget land har städer med minoritetskultur.

Ganska ofta träffar jag finländare som aldrig varit på Åland eller besökt landets svensk- och tvåspråkiga kust, förutom Helsingfors. Om man aldrig besökt andra platser är det svårt att föreställa sig vardagen på olika ställen.

Den minskade lokalkännedomen gäller såklart inte bara Åland och Svenskfinland, utan hela landet. Men för en minoritet blir det mer påtagligt om majoriteten inte alls vet hur den verklighet som minoriteten lever i ser ut. Det här märks också i det politiska beslutsfattandet. Man talar gärna om att Finland är ett tvåspråkigt land, men då man sedan föreslår indragningar av tingsrätter och sjukhusavdelningar visar det att man inte vet hur det kommer påverka vardagen för svenskspråkiga i praktiken. Detta då man inte har tillräckligt mycket kännedom om den verkligheten.

Den minskade lokalkännedomen kommer inte bara via finländarnas ändrade resvanor utan också genom ett medialandskap i förändring. Runt om i landet fanns förr i tiden ett nätverk med korrespondenter. På Åland hade åtminstone HBL, YLE och HS egen korrespondent på hel- eller deltid. Inte längre. Då resurserna minskade var korrespondenterna bland det första som försvann. Finländarnas medievanor har också ändrat. Digitaliseringen har gjort att man idag kan ha tillgång till utländska stortidningar i sin helhet lika snabbt som den lokala tidningen. Konkurrensen om tidningsplatsen på frukostbordet och utrymmet i surfplattan har globaliserats och blivit mycket hårdare.

Kunskap om och insyn i omvärlden är viktigt, men inte på bekostnad av lokalkännedomen i det egna landet.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15