− I sin rationaliseringsiver har regeringen struntat i vilka konsekvenser tingsrättsreformen får för enskilda människors möjligheter att få tala svenska och få domstolsbehandling på sitt eget språk. Rättigheter betyder inte mycket om de inte kan förverkligas då när man behöver dem som mest, säger Eva Biaudet som vice ordförande för riksdagens lagutskott.
Tingsrättsreformen debatterades i riksdagens plenum på onsdagen. Enligt regeringens förslag förlorar orter som Borgå, Raseborg och Jakobstad sina tingsrätter.
− Regeringen raserar ett välfungerande tvåspråkigt system. Regeringen visar igen tecken på en arrogant inställning gentemot de språkliga behoven. Regeringen verkar som vanligt vara ointresserad av vad den ställer till med. I de schematiska besluten visar den (regeringen) ingen förståelse för vad de betyder för landets tvåspråkighet, säger Biaudet.
Hon välkomnar att riksdagens lagutskott i en kläm förutsätter att regeringen följer upp konsekvenserna av sitt beslut då det gäller tillgången till rättssäkerhet, språkliga rättigheter och ekonomiska konsekvenser. En utredning ska göras senast år 2022.
− Det är bra att konsekvenserna utreds, men det är så dags då när strukturerna redan har slagits sönder och den kompetenta personalen har försvunnit. Därför bör regeringen backa från det här ogenomtänkta beslutet, säger Biaudet.
Hon påpekar att finländarna får längre väg och sämre tillgång till en domstolsprövning.
− Regeringen har fått för sig att stora enheter per definition är effektivare än små. Samtidigt som domstolarna skärs ned vill regeringen genomföra en landskapsreform med ett nytt byråkratiskt lager som ingen behöver, säger Anders Adlercreutz.
Adlercreutz: Rättssäkerheten måste få kosta
Regeringen vill spara 7–7,5 miljoner euro med tingsrättsreformen. Det grundar sig på antagandet om att stort är effektivt.
Adlercreutz beklagar att service försämras.
− I min egen hemkommun Kyrkslätt med 39 000 invånare kommer inte heller att ha någon tingsplats. Regeringens ogenomtänkta reformiver är en klar försämring för många finländare, säger Adlercreutz.
Både Adlercreutz och Biaudet understryker att vissa samhällsfunktioner måste upprätthållas och måste få kosta.
− Det är en förutsättning för demokratin och vårt nordiska rättssamhälle, säger Eva Biaudet.
