Grönas skuggbudget hotar finländsk sjöfart

08.11.2017 kl. 12:49
De gröna föreslår i sin skuggbudget att man skär 15 miljoner euro i restitutionssystemet för passagerarsjöfarten. Restitutionssystemet fungerar så att rederierna får tillbaka de sociala avgifter man har betalt för finländska sjömän på fartyg under finsk flagg.

Systemet är en förutsättning för att man överhuvudtaget ska kunna bedriva passagerarsjöfart under finsk flagg. Danmark och Sverige har nästan identiska system. Nästan samtliga EU länder har liknande stödsystem för att man ska kunna konkurrera med sjöfartsnationer som ex. Bahamas och Panama, som har stora fartygsregister, och är skatteparadis.

 

Kostnaden för det av sjöfarten självfinansierade restitutionssystemet, de s.k. stöden för passagerarsjöfarten, är ca 50 miljoner euro per år. De är inte över 200 miljoner euro som De Gröna hänvisar till i sin skuggbudget.

 

- Det verkar som om man inte riktigt vet vilka stödsystem som finns, varför de finns, vad de kostar och hur sjöfart fungerar. Det skulle vara intressant att veta var De Gröna grundar sina siffror på, säger Mats Löfström, Svenska riksdagsgruppens vice ordförande.

 

Det är viktigt att inte skapa en konstgjord konflikt mellan finländsk sjöfart och den landbaserade hotell- och restaurangbranschen. Båda är mycket viktiga för Finlands ekonomi. I synnerhet Sverigetrafiken hämtar många turister till Finland som lämnar betydande summor pengar på restauranger, hotell och i handeln - i hela landet.

 

Inte det samma som spritrallyt

 

- Stödet till passagerarsjöfarten brukar ibland populistiskt blandas ihop med ”spritrallyt” till Tallinn. Det är ändå viktigt att komma ihåg att bara ett fartyg i hela Tallinntrafiken är finskflaggat. Övriga fartyg seglar under andra länders flagg och tar inte del av de stöd man nu föreslår att skära i. En nedskärning i stöden skulle inte påverka Tallinntrafiken överhuvudtaget, förutom att det sista finskflaggade fartyget då skulle tvingas byta flagg och säga upp de finländska sjömännen för att kunna konkurrera med de estniska rederiernas lägre bemanningskostnader, säger Löfström.

 

- Finland är en "ö" i Europa. Nästan 90 procent av exporten går till sjöss och en stor del av styckegodsexporten går på passagerarfartygens bildäck. Att ha sjöfart under finländsk flagg är viktigt för finländsk utrikeshandel, Finlands försörjningsberedskap samt för cirka 6300 finska arbetstillfällen till sjöss. Om man skär i stöden är finsk sjöfart inte längre konkurrenskraftig och det leder direkt till utflaggningar, vilket skulle vara en loose-loose situation för hela landet, säger Löfström.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om utrikes-och säkerhetspolitiska läget 23.2.2022

Gruppanförandet hållet av ledamot Eva Biaudet.
23.02.2022 kl. 15:00

Svar på interpellation om bränsle- och energipriserna 22.2.2022

Gruppanförandet hölls av ledamot Sandra Bergqvist
22.02.2022 kl. 14:56

Statsministerns upplysning - Översikt över det utrikes- och säkerhetspolitiska läget 22.2.2022

Ledamot Anders Adlercreutz höll gruppanförandet.
22.02.2022 kl. 14:11

Människorättspolitiska redogörelsen

Gruppanförandet hölls av ledamot Biaudet
16.02.2022 kl. 15:41

Statsrådets redogörelse om underrättelselagstiftningen

Gruppanförandets talare ledamot Rehn-Kivi
09.02.2022 kl. 15:00

Riksmötets öppningsdebatt 8.2.2022

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz.
08.02.2022 kl. 15:00

Responsdebatt om budgeten 2022

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
14.12.2021 kl. 11:00